Mellan åren 2016-2020 ökade statens kostnader för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor, en ökning med 24 procent. Det uppger Domstolsverket i ett pressmeddelande. Domstolsverket fick därför år 2021 ett uppdrag av regeringen att analysera varför utgifterna har ökat så kraftigt och att lämna förslag om hur man skapar en bättre kostnadskontroll.

Under detta arbete har Domstolsverket bland annat identifierat en kraftig ökning av andelen så kallade förordnandemål, det vill säga brottmål i tingsrätt där offentlig försvarare eller målsägandebiträde har förordnats men där åtal av olika anledningar inte har väckts. Målet avslutas i stället hos domstolen genom ett avskrivningsbeslut som också innehåller ett beslut om kostnadsersättning till det rättsliga biträdet.

Förslaget på remiss

Under hösten 2022 skickade Domstolsverket ut ett förslag om taxa i förordnandemål på remiss till ett antal domstolar och andra instanser för synpunkter. Enligt förslaget skulle taxan beräknas efter förhörstidens längd under förundersökningen. Samtliga remissinstanser, förutom Sveriges advokatsamfund, tillstyrkte eller hade i vart fall inga invändningar mot förslaget.

Förslaget har till viss del reviderats efter inkomna synpunkter. Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén har nu fattat beslut om att införa den nya taxan i förordnandemål.

Ändringsföreskrift om tidsspillan

Införandet av en taxa i förordnandemål medför ett mindre tillägg i föreskrifterna om tidsspillan. Domstolsverket har därför, samtidigt med beslutet om taxa i förordnandemål, beslutat om en ändringsföreskrift i fråga om 1 § Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2022:13) om tidsspillan.

Föreskrifterna om taxa i förordnandemål och nämnd ändringsföreskrift träder i kraft den 1 juni 2023.