Ett viktigt skäl är, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande, ett fördjupat och strukturerat samarbete mellan myndigheterna sedan tre år tillbaka som har förbättrat handläggningen av arbetsmiljöbrott.

– Vi har blivit betydligt mer effektiva i vårt arbete med att utreda och lagföra misstänkta arbetsmiljöbrott och har numera ett strukturerat samarbete med polisen och Arbetsmiljöverket. Vi har gemensamt tagit fram tydliga riktlinjer om hur första polispatrullen på en misstänkt olycksplats säkrar, dokumenterar och samlar in bevis och fakta. Medverkan från Arbetsmiljöverket på den misstänkta brottsplatsen och samverkan med arbetsmiljöinspektörer under förundersökningen är också framgångsfaktorer. Det gör att utredningstiden har kortats betydligt, förklarar chefsåklagare Kristina Falk Strand på Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, i pressmeddelandet.

Ungefär en person varje vecka dör på jobbet i Sverige. Många fler skadas på sin arbetsplats. De flesta dödsolyckor sker i byggbranschen, inom transport, jordbruk, magasinering och tillverkning. Arbetsplatsolyckor som kan innefatta misstankar om arbetsmiljöbrott utreds initialt av polisen. Arbetsmiljöverket utreder olyckorna i förebyggande syfte och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Oftast är en polispatrull först på brottsplatsen, vilket kan leda till en förundersökning. Parallellt utreder Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren brustit i förhållande till arbetsmiljölagstiftningens skyddskrav och kan i sådana fall göra en brottsanmälan till åklagaren, som är förundersökningsledare.

– Kunskapsutbyte och gemensamma utbildningar är en annan viktig del i att använda våra gemensamma resurser i kampen mot arbetsmiljöbrott på ett effektivt och bra sätt. Vi ser att handläggningstiden för dödsolyckor som sker i arbetet, från det att en olycka har inträffat till dess att åtal väckts, i de fall det finns misstanke om arbetsmiljöbrott har kortats. Vår handläggningstid understiger i de flesta fall 12 månader och det är mycket bra, säger Elisabeth Lewin, sakkunnig jurist på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivare kan dömas till både personligt ansvar och bötesstraff för företaget, dvs. företagsbot. År 2017 beslutades om 52 lagföringar för personligt ansvar och företagsbot och år 2021 var motsvarande siffra 114.

Genom en lagändring den 1 januari 2020 förbättrades åklagarnas möjligheter att använda företagsbot som ett effektivt instrument för att bekämpa arbetsmiljöbrottslighet.