Datainspektionens nya rapport beskriver de klagomål som myndigheten har fått mot personsöktjänster som masspublicerar personuppgifter om landets befolkning. Bland sajterna som medborgare klagar mest på finns bland annat Mrkoll, Merinfo och Ratsit. Sajterna publicerar, skriver Datainspektionen, stora mängder uppgifter som hämtats och sammanställts från svenska myndigheter. Somliga av sajterna publicerar information om personer förekommer i brottmål eller har fått strafföreläggande.

– Närmare var femte klagomål som Datainspektionen tagit emot sedan dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft rör personsöktjänster. Totalt rör det sig om över 750 klagomål, förklarar Julia Wågenberg som är jurist på Datainspektionen och som varit med och tagit fram rapporten i ett pressmeddelande.

Stort integritetsintrång

Av klagomålen till Datainspektionen framgår att medborgare upplever personsöktjänster på internet som ett stort integritetsintrång. Även om uppgifterna är offentliga hos svenska myndigheter blir de betydligt mer lättillgängliga på personsöktjänsterna. Många som klagar är oroliga för att informationen ska utnyttjas av kriminella för att begå exempelvis id-kapning, bedrägerier eller inbrott.

Företagen bakom personsöktjänsterna publicerar uppgifterna med stöd av ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, vilket gör att de till stora delar är undantagna från reglerna i dataskyddsförordningen.

Förstärkt skydd

– GDPR har förstärkt skyddet för den personliga integriteten. Många medborgare upprörs över att den omfattande publiceringen av personuppgifter på dessa sajter är möjlig trots den skärpta integritetslagstiftningen, fortsätter Julia Wågenberg.

Rapporten ingår som en del i Datainspektionens rapportserie där olika delar av ärendeinflödet till myndigheten beskrivs närmare. Syftet med rapporten är att ge en fördjupad bild av hur medborgare beskriver risker, oro och konsekvenser kopplat till personsöktjänster med utgivningsbevis. I arbetet med rapporten har 300 klagomål analyserats.