Publicerad: 22 september 2023,
Beskattning av utdelning från fåmansföretag
I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag. Förvaltningsrätt och kammarrätt har i dessa fall, helt utan förklaring, fört fram diametralt olika rättsliga argument, som i båda fallen varit till nackdel för de enskilda.
VERKTYG
Vi har tidigare redogjort för HFD 2023 not. 12, som avsåg fråga om utdelningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag. I det fallet hade Skatteverket beslutat att beskatta ägaren av ett utländskt fåmansföretag för inkomst av kapital med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat visst år, trots att skulden hade uppkommit ett tidigare år – då ägaren inte var skattskyldig i Sverige – i samband med beslut om utdelning som också hade verkställts genom att bolaget hade överlämnat en revers. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket. I domen påstod förvaltningsrätten att det finns ”praxis” som uppges visa att ”Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla”. Förvaltningsrätten förde sedan ett resonemang som tycktes gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ”inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet”. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftade angavs dock inte. Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet redan det år då utdelning beslutats och revers överlämnats.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu (2023-09-15, mål nr 2798-23) avslagit en resningsansökan från en ägare av ett annat fåmansföretag. Skatteverket hade, i enlighet med beslut på bolagsstämma, beskattat ägaren för utdelning från fåmansföretaget med sex miljoner kronor. Ägaren hade emellertid invänt att endast ett belopp om 1,6 miljoner kronor hade betalats ut från bolaget, att stämmans beslut om utdelning stod i stred med bestämmelserna i aktiebolagslagen, att extra bolagsstämma hade hållits varvid den beslutade utdelningen hade satts ned till 1,6 miljoner kronor och att bolagsstämmans första beslut hade klandrats i tingsrätten. Förvaltningsrätten (2021-09-30, mål nr 5411-21) hänvisade bara till att beskattningstidpunkten inträffade vid tidpunkten för bolagsstämmans första beslut. De omständigheter som den enskilde åberopade ”medför ingen annan bedömning” enligt förvaltningsrätten. Kammarrätten i Stockholm (2022-05-25, mål nr 8458-21) gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Den omständigheten att tingsrätten senare upphävde det första stämmobeslutet utgjorde, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte grund för resning. Domstolen ansåg nämligen att det berodde på den enskildes eget agerande att denna inte hade kunnat åberopa tingsrättsdomen i det ordinarie förfarandet.
Wistrands kommentar:
För kupongbolag anses utdelning disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats (seSkatteverkets hemsida). Så långt kan inga invändningar resas mot förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden. Vad som emellertid väcker förvåning är att ingen av domstolarna över huvud taget har resonerat kring värdet av utdelningsfordran och det förhållandet, som den enskilde hade fört fram, att beslutad utdelning inte hade betalats ut samt stred mot aktiebolagslagen och därför hade klandrats.
Domstolarnas resonemang i de nu aktuella avgörandena går stick i stäv med de resonemang som samma förvaltningsrätt och kammarrätt förde i HFD 2023 not. 12 där ”värdeöverföringskapaciteten” och den omständigheten att beslutad utdelning inte hade betalats ut lades till grund för bedömningen att beskattningstidpunkten skjutits upp. Inte i något av avgörandena har förvaltningsrätt och kammarrätt heller lagt fram någon rättsutredning som förklarar och underbygger avgörandena. Det är förstås oroväckande att domstolarna, helt utan förklaring, för fram diametralt olika rättsliga argument som i båda fallen är till nackdel för den enskilde. I HFD 2023 not. 12 upphävdes dock förvaltningsrättens och kammarrättens domar av HFD.
Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen under förutsättning att denne även har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller om utdelningen aldrig har betalats ut (se hänvisning ovan). Förhoppningsvis är tingsrättens beslut i det nu diskuterade fallet, om att upphäva stämmobeslutet om utdelning, ett sådant så kallat facta superveniens, som inte omfattas av domarnas rättskraft, och att Skatteverket därför har möjlighet att ompröva sitt beskattningsbeslut.
Johan Linder Säverman
Foto CELSO PUPO RODRIGUES
Professor får militäruppdrag
Professor Daniel Stattin vid Uppsala universitet får förordnande som auditör i Försvarsmakten
UTBILDNING
» Till utbildningar
Foto Micheal Erhardsson
Nya lagar i juli
Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.
2
kommentarer
Foto Högsta domstolen
Nytt justitieråd föreslås
Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
31 nya advokater
Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.
