Bli kund Annonsera
lördag 24 februari 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 oktober 2015,

https://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/ledigajobb/article255085.eceStärk samboskyddet genom lagstiftning

Kajsa Walleng, juris doktor vid Uppsala universitet, förklarar varför det rättsliga skyddet för sambor behöver förstärkas genom lagstiftning, och bemöter samtidigt den kritik mot ett sådant förslag som bland annat framhållits i en debattartikel på Dagens Nyheters ledarsida. 
Kajsa Walleng är juris doktor vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

De senaste decennierna har vi sett en ökning av andelen sambor. Idag är närmare två miljoner svenskar sambor, vilket motsvarar cirka 40 procent av samtliga sammanlevande par. Omständigheten att alltfler väljer samboende som ett långvarigt – ibland livslångt – samlevnadsförhållande har medfört ett utökat behov och önskemål om rättsligt skydd i händelse av att samlevnaden upplöses genom separation eller dödsfall. I denna artikel förklarar juris doktor Kajsa Walleng varför hon anser att det rättsliga skyddet för sambor behöver förstärkas genom lagstiftning, och bemöter samtidigt den kritik mot ett sådant förslag som bland annat framhållits i en debattartikel den 8 augusti 2015 på Dagens Nyheters ledarsida. 

I maj 2015 disputerade jag med en avhandling med titeln ”Att leva som sambo – en civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid”. Avhandlingen innehåller bland annat en empirisk studie som genomförts i samarbete med Statistiska centralbyrån. Syftet med nämnda studie var att ge svar på frågor som: Vad har allmänheten för kunskaper och åsikter om det rättsliga skyddet för sambor? Hur betraktar sambor sitt samboförhållande och hur omfattande är deras ekonomiska gemenskap? Utökar sambor skyddet för varandra på egen hand och hur ser de på frågan om giftermål? I avhandlingen speglas sedan resultaten från studien mot de lagar, principer och överenskommelser som kan få betydelse för hur den ekonomiska situationen utfaller för var och en av samborna i händelse av att förhållandet upplöses genom separation eller att någon av parterna avlider.

På ett övergripande plan är den slutsats jag drar av forskningen att det rättsliga skyddet för sambor numera varken är anpassad efter sambors ekonomiska gemenskap, deras sociala samhörighet eller vad majoriteten av alla sambor vill. En sammanfattande förklaring till denna slutsats är allmänhetens bristfälliga kunskaper om sambolagen, att sambor inte diskuterar rättsliga frågor med varandra, att sambor endast i begränsad utsträckning förstärker det ekonomiska skyddet för varandra på egen hand, samtidigt som en majoritet anser att mer ska delas vid en upplösning av ett samboförhållande än vad som följer av gällande rätt. Den naturliga följdfrågan är förstås vad som kan/bör göras för att komma tillrätta med nämnda ”brister” och vem som bör ta ansvar för konsekvenserna av sambors inbördes ekonomiska mellanhavanden.

Redan i lagförarbetena till sambolagen framhålls vikten av information om lagen för att upplysa sambor om de juridiska skillnaderna mellan att vara gift eller sambo. Därtill påpekas att de sambor som önskar ett omfattande juridiskt regelverk har möjlighet att ingå äktenskap. Nämnda argument lyftes också fram i det ledarinlägg som följde i DN (den 8/8-2015) under rubriken ”Dela säng men inte allt”, efter ekots rapportering (den 7/8-2015) om att undertecknad är oroad för att alltför få sambor känner till vilket begränsat skydd som lagen ger och vidare att jag anser att skyddet för sambor bör förstärkas genom lagstiftning – dels genom utökade delningsregler, dels genom legal arvsrätt för sambor med gemensamma barn samt sambor som sammanlevt viss tid. I DN:s ledare framhölls bland annat att det bör krävas en större gest än att flytta ihop för att få en större del av varandras äganderätt, men att staten bör arbeta för att informera allmänheten om de juridiska skillnaderna mellan att vara gift eller sambo. I en annan debattartikel författad av professor Mårten Schultz i SvD (den 28/8-2015) – som rörde frågan om arvet efter Stieg Larsson – lyfts liknande åsikter. Han anser att okunskapen rörande skillnaden mellan att vara gift eller sambo ”bör hanteras genom upplysning snarare än genom att göra samboförhållanden mer lika äktenskapet”. Enligt Schultz finns det goda skäl för olika möjligheter att fördela rättigheter i ett förhållande och att de som vill värna om sin partner efter döden får gifta sig eller skriva ett testamente.

I den bästa av världar tar sambor på egen hand ansvar för sin ekonomiska situation på ett sådant sätt att man som par utformar ett rättsligt skydd som är anpassat utifrån familjens ekonomiska behov och önskemål i händelse av en separation eller dödsfall. Det kan till exempel ske genom att man som sambor ingår ett samboavtal, någon form av förmögenhetsrättsligt avtal, tecknar en livförsäkring och/eller upprättar ett testamente. För att få sambor att rättshandla krävs dock att sambor dels har tillräckliga kunskaper om lagens konskevenser, dels diskuterar sina ekonomiska mellanhavanden med varandra. Därtill måste parterna komma överens om vad de vill uppnå, för att sedan vidta relevanta rättshandlingar. Det är dock inte säkert att det är möjligt att uppnå det resultat som paret är överens om; exempelvis är sambors testationsfrihet begränsad mot bakgrund av barns rätt till sin laglott, och det föreligger oklarheter om i vilken utsträckning sambor kan ingå förmögenhetsrättsligt giltiga avtal villkorade att fullgöras vid en separation.

Idag är kunskaperna om sambolagen bristfälliga vilket medför att det, precis som DN:s ledare framhåller, behövs information som gör sambor medvetna om att sambolagen endast ger ett begränsat skydd för gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt begagnande. Som framhållits ovan räcker det dock inte med att sprida information för att lösa de generella behov och önskemål om ett utökat rättsligt skydd som finns hos en majoritet av alla sambor. Den forskning jag genomfört visar att sambor är dåliga på att såväl diskutera sina ekonomiska mellanhavanden med varandra som att rättshandla. Det gäller även i sådana frågor som det råder god kunskap om. Ett exempel på det är att en övervägande majoritet av alla ogifta kvinnor och män (20–70 år) har kunskap om att sambor inte ärver varandra. Trots att 62 procent av nämnda urvalsgrupp – varav ungefär hälften var sambor vid frågetillfället – anser att sambor bör ärva varandra, är det bara 18 procent av samtliga sambor som upprättat ett testamente till förmån för sin partner. Ett annat resultat som ger stöd för att sambor har såväl behov som önskemål om utökade rättsverkningar är att 60 procent av alla sambor skulle vilja ha en möjlighet att registrera sig och på så sätt få samma rättigheter och skyldigheter som om man var gift. Även om ett individanpassat skydd allmänt sätt är att föredra, visar exemplen att det inte är realistiskt att tro att ett system som bygger på individuella initiativ kan läggas till grund för ett relevant och efterfrågat skydd.

”Men det är väl bara för sambor att gå och gifta sig!” Som redan framhållits ovan brukar detta argument användas som motargument i diskussioner om utökade rättsverkningar för sambor. DN:s ledare framhåller bland annat att det kanske är dags att uppdatera och avdramatisera vår syn på äktenskap och skilsmässa. Ur ett juridiskt perspektiv är jag villig att hålla med. Om äktenskapet i större utsträckning skulle betraktas som ett juridiskt avtal snarare än något symboliskt, är det möjligt att fler sambor skulle ingå äktenskap. Min forskning visar dock att problemet snarare är att sambor skjuter giftermål på framtiden på grund av ekonomiska skäl, än att man inte alls önskar ingå äktenskap. Andra orsaker som anges som skäl för att man ännu inte gift sig – trots att man tror att man kommer att göra det – är tidsbrist, att man är för ung, etcetera.

Att bli sambo innebär inte endast att dela säng, utan också att i hög grad bli del av en social och ekonomisk gemenskap. Hur omfattande denna gemenskap blir är förstås individuellt och beror på en rad faktorer såsom samlevnadens varaktighet, parternas ekonomiska förutsättningar, eventuella barn i hushållet etcetera. Generellt sett kan dock konstateras att sambors sociala och ekonomiska gemenskap blivit alltmer omfattande under de senaste decennierna. Att leva som sambo betraktas i praktiken numera som en lika etablerad samlevnadsform som äktenskap. Trots detta speglar lagstiftningen på området fortfarande att samboförhållanden utgör ett förstadium till äktenskap. Det får anses följa av samlevnadens natur att den uppdelning sambor gör mellan sig av såväl utgifter som obetalt arbete (exempelvis fördelning av föräldraledighet, deltidsarbete och sedvanligt hemarbete) kan få ekonomiska konsekvenser den dag samlevnaden upplöses. Det är dock enligt min mening inte rimligt att de ekonomiska följderna blir sådana att den ena sambon hamnar i en betydligt sämre ekonomisk position än den andra endast på grund av deras utgifts- och arbetsfördelning. Värden som båda parter varit delaktiga i att upparbeta – direkt eller indirekt – bör komma båda parter till del i den utsträckning det är praktiskt realiserbart. Eftersom de flesta sambors ekonomiska gemenskap idag omfattar betydligt mer än endast den gemensamma bostaden och bohaget behöver detta också återspeglas i lagstiftningen. En utökning av delningsreglerna för sambor handlar inte om att försöka jämställa sambor med makar, utan endast om att lösa sambors praktiska problem – vilket var utgångspunkten redan då lagen om sambors gemensamma hem infördes. Enligt min åsikt finns det också övervägande skäl för att införa en legal arvsrätt för sambor vars livsgemenskap kan betraktas som lika omfattande som den i ett äktenskap, vilket får anses vara sambor med gemensamma barn samt sambor som sammanlevt ett visst antal år.

Ingen vet med säkerhet hur våra familjebildningsmönster kommer se ut i framtiden. Med största sannolikhet kan dock påstås att samlevnadsformen sambo inte är någon övergående trend, utan har kommit för att stanna. I första hand drabbas de enskilda individer som är sambor av att den rättsliga regleringen för dem inte är anpassad efter hur de flesta sambors ekonomiska och sociala gemenskap idag gestaltar sig. I slutändan drabbas dock även samhället. Enligt min åsikt, grundad på de resultat som framkommit i min empiriska studie, är det en förlegad tanke att tro att det räcker med att tillhandahålla ett heltäckande juridiskt regelverk för dem som ingått äktenskap. Sammanboende par har behov av regelsystem vars rättsverkningar är anpassade till deras ekonomiska och sociala gemenskap – oavsett om de är gifta eller sambor. Som framhållits ovan är det många hinder på vägen för att få alla sambor att skaffa sig ett individanpassat rättsligt skydd på egen hand. Mot bakgrund av detta förefaller det därför rimligt, mest förutsägbart och ekonomiskt effektivast, att låta samhället – och därmed lagstiftaren – ta ett större ansvar för de ekonomiska följderna av folks familjebildningsvanor än vad som gäller för sambor för närvarande.

---------------------------

Kajsa Walleng är juris doktor och universitetsadjunkt vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt