Bli kund Annonsera
torsdag 3 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 oktober 2015,

https://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/ledigajobb/article255085.eceStärk samboskyddet genom lagstiftning

Kajsa Walleng, juris doktor vid Uppsala universitet, förklarar varför det rättsliga skyddet för sambor behöver förstärkas genom lagstiftning, och bemöter samtidigt den kritik mot ett sådant förslag som bland annat framhållits i en debattartikel på Dagens Nyheters ledarsida. 
Kajsa Walleng är juris doktor vid Uppsala universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

De senaste decennierna har vi sett en ökning av andelen sambor. Idag är närmare två miljoner svenskar sambor, vilket motsvarar cirka 40 procent av samtliga sammanlevande par. Omständigheten att alltfler väljer samboende som ett långvarigt – ibland livslångt – samlevnadsförhållande har medfört ett utökat behov och önskemål om rättsligt skydd i händelse av att samlevnaden upplöses genom separation eller dödsfall. I denna artikel förklarar juris doktor Kajsa Walleng varför hon anser att det rättsliga skyddet för sambor behöver förstärkas genom lagstiftning, och bemöter samtidigt den kritik mot ett sådant förslag som bland annat framhållits i en debattartikel den 8 augusti 2015 på Dagens Nyheters ledarsida. 

I maj 2015 disputerade jag med en avhandling med titeln ”Att leva som sambo – en civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid”. Avhandlingen innehåller bland annat en empirisk studie som genomförts i samarbete med Statistiska centralbyrån. Syftet med nämnda studie var att ge svar på frågor som: Vad har allmänheten för kunskaper och åsikter om det rättsliga skyddet för sambor? Hur betraktar sambor sitt samboförhållande och hur omfattande är deras ekonomiska gemenskap? Utökar sambor skyddet för varandra på egen hand och hur ser de på frågan om giftermål? I avhandlingen speglas sedan resultaten från studien mot de lagar, principer och överenskommelser som kan få betydelse för hur den ekonomiska situationen utfaller för var och en av samborna i händelse av att förhållandet upplöses genom separation eller att någon av parterna avlider.

På ett övergripande plan är den slutsats jag drar av forskningen att det rättsliga skyddet för sambor numera varken är anpassad efter sambors ekonomiska gemenskap, deras sociala samhörighet eller vad majoriteten av alla sambor vill. En sammanfattande förklaring till denna slutsats är allmänhetens bristfälliga kunskaper om sambolagen, att sambor inte diskuterar rättsliga frågor med varandra, att sambor endast i begränsad utsträckning förstärker det ekonomiska skyddet för varandra på egen hand, samtidigt som en majoritet anser att mer ska delas vid en upplösning av ett samboförhållande än vad som följer av gällande rätt. Den naturliga följdfrågan är förstås vad som kan/bör göras för att komma tillrätta med nämnda ”brister” och vem som bör ta ansvar för konsekvenserna av sambors inbördes ekonomiska mellanhavanden.

Redan i lagförarbetena till sambolagen framhålls vikten av information om lagen för att upplysa sambor om de juridiska skillnaderna mellan att vara gift eller sambo. Därtill påpekas att de sambor som önskar ett omfattande juridiskt regelverk har möjlighet att ingå äktenskap. Nämnda argument lyftes också fram i det ledarinlägg som följde i DN (den 8/8-2015) under rubriken ”Dela säng men inte allt”, efter ekots rapportering (den 7/8-2015) om att undertecknad är oroad för att alltför få sambor känner till vilket begränsat skydd som lagen ger och vidare att jag anser att skyddet för sambor bör förstärkas genom lagstiftning – dels genom utökade delningsregler, dels genom legal arvsrätt för sambor med gemensamma barn samt sambor som sammanlevt viss tid. I DN:s ledare framhölls bland annat att det bör krävas en större gest än att flytta ihop för att få en större del av varandras äganderätt, men att staten bör arbeta för att informera allmänheten om de juridiska skillnaderna mellan att vara gift eller sambo. I en annan debattartikel författad av professor Mårten Schultz i SvD (den 28/8-2015) – som rörde frågan om arvet efter Stieg Larsson – lyfts liknande åsikter. Han anser att okunskapen rörande skillnaden mellan att vara gift eller sambo ”bör hanteras genom upplysning snarare än genom att göra samboförhållanden mer lika äktenskapet”. Enligt Schultz finns det goda skäl för olika möjligheter att fördela rättigheter i ett förhållande och att de som vill värna om sin partner efter döden får gifta sig eller skriva ett testamente.

I den bästa av världar tar sambor på egen hand ansvar för sin ekonomiska situation på ett sådant sätt att man som par utformar ett rättsligt skydd som är anpassat utifrån familjens ekonomiska behov och önskemål i händelse av en separation eller dödsfall. Det kan till exempel ske genom att man som sambor ingår ett samboavtal, någon form av förmögenhetsrättsligt avtal, tecknar en livförsäkring och/eller upprättar ett testamente. För att få sambor att rättshandla krävs dock att sambor dels har tillräckliga kunskaper om lagens konskevenser, dels diskuterar sina ekonomiska mellanhavanden med varandra. Därtill måste parterna komma överens om vad de vill uppnå, för att sedan vidta relevanta rättshandlingar. Det är dock inte säkert att det är möjligt att uppnå det resultat som paret är överens om; exempelvis är sambors testationsfrihet begränsad mot bakgrund av barns rätt till sin laglott, och det föreligger oklarheter om i vilken utsträckning sambor kan ingå förmögenhetsrättsligt giltiga avtal villkorade att fullgöras vid en separation.

Idag är kunskaperna om sambolagen bristfälliga vilket medför att det, precis som DN:s ledare framhåller, behövs information som gör sambor medvetna om att sambolagen endast ger ett begränsat skydd för gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt begagnande. Som framhållits ovan räcker det dock inte med att sprida information för att lösa de generella behov och önskemål om ett utökat rättsligt skydd som finns hos en majoritet av alla sambor. Den forskning jag genomfört visar att sambor är dåliga på att såväl diskutera sina ekonomiska mellanhavanden med varandra som att rättshandla. Det gäller även i sådana frågor som det råder god kunskap om. Ett exempel på det är att en övervägande majoritet av alla ogifta kvinnor och män (20–70 år) har kunskap om att sambor inte ärver varandra. Trots att 62 procent av nämnda urvalsgrupp – varav ungefär hälften var sambor vid frågetillfället – anser att sambor bör ärva varandra, är det bara 18 procent av samtliga sambor som upprättat ett testamente till förmån för sin partner. Ett annat resultat som ger stöd för att sambor har såväl behov som önskemål om utökade rättsverkningar är att 60 procent av alla sambor skulle vilja ha en möjlighet att registrera sig och på så sätt få samma rättigheter och skyldigheter som om man var gift. Även om ett individanpassat skydd allmänt sätt är att föredra, visar exemplen att det inte är realistiskt att tro att ett system som bygger på individuella initiativ kan läggas till grund för ett relevant och efterfrågat skydd.

”Men det är väl bara för sambor att gå och gifta sig!” Som redan framhållits ovan brukar detta argument användas som motargument i diskussioner om utökade rättsverkningar för sambor. DN:s ledare framhåller bland annat att det kanske är dags att uppdatera och avdramatisera vår syn på äktenskap och skilsmässa. Ur ett juridiskt perspektiv är jag villig att hålla med. Om äktenskapet i större utsträckning skulle betraktas som ett juridiskt avtal snarare än något symboliskt, är det möjligt att fler sambor skulle ingå äktenskap. Min forskning visar dock att problemet snarare är att sambor skjuter giftermål på framtiden på grund av ekonomiska skäl, än att man inte alls önskar ingå äktenskap. Andra orsaker som anges som skäl för att man ännu inte gift sig – trots att man tror att man kommer att göra det – är tidsbrist, att man är för ung, etcetera.

Att bli sambo innebär inte endast att dela säng, utan också att i hög grad bli del av en social och ekonomisk gemenskap. Hur omfattande denna gemenskap blir är förstås individuellt och beror på en rad faktorer såsom samlevnadens varaktighet, parternas ekonomiska förutsättningar, eventuella barn i hushållet etcetera. Generellt sett kan dock konstateras att sambors sociala och ekonomiska gemenskap blivit alltmer omfattande under de senaste decennierna. Att leva som sambo betraktas i praktiken numera som en lika etablerad samlevnadsform som äktenskap. Trots detta speglar lagstiftningen på området fortfarande att samboförhållanden utgör ett förstadium till äktenskap. Det får anses följa av samlevnadens natur att den uppdelning sambor gör mellan sig av såväl utgifter som obetalt arbete (exempelvis fördelning av föräldraledighet, deltidsarbete och sedvanligt hemarbete) kan få ekonomiska konsekvenser den dag samlevnaden upplöses. Det är dock enligt min mening inte rimligt att de ekonomiska följderna blir sådana att den ena sambon hamnar i en betydligt sämre ekonomisk position än den andra endast på grund av deras utgifts- och arbetsfördelning. Värden som båda parter varit delaktiga i att upparbeta – direkt eller indirekt – bör komma båda parter till del i den utsträckning det är praktiskt realiserbart. Eftersom de flesta sambors ekonomiska gemenskap idag omfattar betydligt mer än endast den gemensamma bostaden och bohaget behöver detta också återspeglas i lagstiftningen. En utökning av delningsreglerna för sambor handlar inte om att försöka jämställa sambor med makar, utan endast om att lösa sambors praktiska problem – vilket var utgångspunkten redan då lagen om sambors gemensamma hem infördes. Enligt min åsikt finns det också övervägande skäl för att införa en legal arvsrätt för sambor vars livsgemenskap kan betraktas som lika omfattande som den i ett äktenskap, vilket får anses vara sambor med gemensamma barn samt sambor som sammanlevt ett visst antal år.

Ingen vet med säkerhet hur våra familjebildningsmönster kommer se ut i framtiden. Med största sannolikhet kan dock påstås att samlevnadsformen sambo inte är någon övergående trend, utan har kommit för att stanna. I första hand drabbas de enskilda individer som är sambor av att den rättsliga regleringen för dem inte är anpassad efter hur de flesta sambors ekonomiska och sociala gemenskap idag gestaltar sig. I slutändan drabbas dock även samhället. Enligt min åsikt, grundad på de resultat som framkommit i min empiriska studie, är det en förlegad tanke att tro att det räcker med att tillhandahålla ett heltäckande juridiskt regelverk för dem som ingått äktenskap. Sammanboende par har behov av regelsystem vars rättsverkningar är anpassade till deras ekonomiska och sociala gemenskap – oavsett om de är gifta eller sambor. Som framhållits ovan är det många hinder på vägen för att få alla sambor att skaffa sig ett individanpassat rättsligt skydd på egen hand. Mot bakgrund av detta förefaller det därför rimligt, mest förutsägbart och ekonomiskt effektivast, att låta samhället – och därmed lagstiftaren – ta ett större ansvar för de ekonomiska följderna av folks familjebildningsvanor än vad som gäller för sambor för närvarande.

---------------------------

Kajsa Walleng är juris doktor och universitetsadjunkt vid Juridiska institutionen vid Uppsala universitet

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt