Bli kund Annonsera
fredag 29 maj 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

"Begränsningen är otidsenlig och oskälig"

Begränsning av en företagsförsäkrings rättsskydd till tvister med nordisk motpart är både otidsenligt och oskäligt. Det anser Håkan Sjöström, advokat på Glimstedt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom så kallade kombinerade företagsförsäkringar hanterar försäkringsbolag de risker som företagens verksamhet är förknippad med. Stora kostnader kan uppstå i samband med tvister och ett väl fungerade rättsskydd är en viktig del av försäkringen.

Oberoende av storlek och geografisk marknad, är företag i dag verksamma i en internationell kontext med gränsöverskridande handel/transaktioner. Den Europeiska Unionen har exempelvis skapat förutsättningar och incitament för svenska företag att se Unionen som en marknad utan territoriella gränser. Vidare köper lokala återförsäljare ofta sina varor på en internationell marknad och är inte så sällan i någon form integrerade i globala kedjor. Tiden då en företagares verksamhet begränsades till Sverige eller Norden är sedan länge förbi, oavsett storlek och geografisk marknad.

Företag, med sin huvudsakliga marknad i Sverige och Norden, löper således risk att hamna i tvister med parter som har sin hemvist i varierande länder.  Motparten skulle kunna vara en Kinesisk leverantör i en avtalstvist, ett italienskt företag i en varumärkestvist eller en svensk kund i en tvist om felansvar. I alla dessa fall skulle företagsförsäkringens rättsskydd kunna bli aktuell. Emellertid är det inte ovanligt att försäkringbolag, i branschanpassade företagsförsäkringar, har begränsat rättsskyddet till tvistemål med nordisk motpart, även om tvisten äger rum i Sverige och vid svensk domstol. I exempelvis If:s försäkringsvillkor för butik och handel, angivet på sidan 59 av 70 sidors text, står: ” Vid tvistemål gäller försäkringen i tvist med motpart som har sitt säte eller hemvist inom norden”. Länsförsäkringar och Folksam har motsvarande villkor.

Begränsningen blir både överraskande och betydande för de flesta svenska företag som hamnar i tvister med utländska motparter, då denna inte framgått tydligt i varken försäkringsvillkoren eller marknadsföringen av företagsförsäkringen. I vart fall är begränsningen av sådan karaktär att dess vidd och innehåll i regel inte uppfattas av företagaren.

Att konsekvenser är orimliga kan enkelt illustreras genom två exempel. Ett svenskt handelsföretag med svenska kunder, köper varor från ett tyskt bolag. Om handelsföretaget skulle hamna i tvist med det tyska bolaget i svensk domstol skulle företaget  inte kunna ta i anspråk företagsförsäkringens rättsskydd, då det tyska bolaget har sitt domicil utanför Norden. Ett annat hypotetiskt men realistiskt exempel. Nike, IKEA eller något annat bolag med IP-rättigheterna i ett holländskt bolag framställer ett anspråk mot en svensk lokal återförsäljare med påstående om intrång i varumärkesrättighet. Motparten blir i detta fall ett utomnordiskt bolag, innebärande att rättsskyddet är exkluderat.

Att svenska företag, trots att de tecknat en ”branschanpassad” företagsförsäkring, riskerar att stå utan rättsskydd i de fall motparten har sitt domicil utanför Norden överensstämmer inte med den kommersiella värld som råder i dag. Dessutom är ”rättsskyddsrisken” hanter- och kalkylerbar för försäkringsbolaget, då rättsskyddet är maximerat till fem basbelopp. Mot bakgrund härav borde rättsskyddet i en företagsförsäkring i vart fall gälla för de tvister som uppkommer inom den Europeiska Unionen, oberoende av var där tvisten uppkommer eller anhängiggörs.

Försäkringsbolagens argumentation är vanligen, att försäkringstagaren utifrån avtalsrättsliga utgångspunkter fått tillräcklig information om försäkringsvillkoren och alternativa valmöjligheter. Detta kan i och för sig diskuteras, men från legala utgångspunkter ligger inte oskäligheten långt borta. Vårt budskap är dock, oberoende härav, att försäkringsbolagen bör anpassa villkoren till den globala värld vi lever i; man behöver inte vara särskilt insatt i företags verksamhet och förutsättningar för att inse att det är oförutsebart för en företagare var en potentiell motpart har sitt säte. En sådan risk skall enligt vår uppfattning hanteras så att försäkringen gäller för alla motparter oberoende av säte/domicil.

Håkan Sjöström
Advokat,delägare, Advokatfirman Glimstedt AB                                                          

Sofia Sandholm
jur.kand, Trainee, Advokatfirman Glimstedt AB

                                             

2 TIDIGARE KOMMENTARER
David
21 januari 2013 13:36

Att det skulle vara oskäligt att rättsskyddsförsäkringen inte gäller inom EU förefaller väl magstarkt då företagare lätt kan utöka försäkringsskyddet till att gälla också inom EU. Gör man så får man mot en premiehöjning motsvarande den ökade risken önskad utvidningen av försäkringsskyddet. Att det inte skulle finnas företag som enbart är verksama i Sverige är naturligtvis inte helt sant. T.ex. de flesta entreprenadfirmor av medel och mindre storlek utför samtliga sina arbeten i norden och köper sitt material av återförsäljare i norden. Om rättsskyddsförsäkring inom EU gjordes obligatoriskt skulle kostnaden för tvisterna utanför fördelas över försäkringskollektivet även på de som företag som saknar behov av detta. Följdaktligen borde rådande ordning där tvister inom EU är ett tillval vara den rimligaste och någon oskälighet kan det under inga omständigheter vara fråga om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Lars Carlsson
16 februari 2017 15:29

Håkan har helt rätt i sitt inlägg då jag själv har frågat min kontakt på Länsförsäkringar om jag har rätshjälp. Svaret var JA. Om någon svar ja på denna fråga, utan någon invändning, är det rätshjälp i alla förekommande fall, allt annat är ljug! Vilket det ju nu var då jag läser detta!! Det rimliga är att rättshjälp ingår förutsätningslöst men att man kan få premiereduktion om man vill minska det till att bara omfatta de Nordiska länderna. Detta skall sedan i en matris framgå i försäkringen vilka val man gjort På detta sätt löser man Håkan problembeskrivning samt slipper Davids invändning. Om försäkringbolagen och staten främst såg till de försäkrades bästa hade vi redan haft detta. Mvh Lars

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Var tionde incident är ett it-angrepp

Datainspektionen publicerar en rapport som analyserar de personuppgiftsincidenter som orsakas av olika former av it-angrepp.

Carler ändrar verksamhetsmodell

På advokatfirman Carler har de yngre delägarna har tagit över stafettpinnen och driver verksamheten vidare, i en lite förändrad tappning och som ett true partnership.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 maj utnämnt åtta nya domare, varav tre lagmän.

Foto Andrey Popov

Digitala förhandlingar fortsätter öka

Förra veckan genomfördes drygt 3.000 videokonferenssamtal från förhandlingssalar runt om i landet, vilket är en fördubbling jämfört med förra året.

Foto Dan Burch

Kamera- bevakning i hyreshus granskas

Datainspektionen ska undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag i Uppsala gjort den rättsliga bedömning som krävs för att få kamerabevaka i trapphus.

Fel publicera känsliga personuppgifter

Datainspektionens granskning visar att Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län gjort fel vid publicering av känsliga personuppgifter på regionens webbplats om en patient som är intagen på rättspsykiatrisk klinik.

28 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 28 ledamöter och 15 advokater har trätt ur samfundet. 

Foto Syda Productions

Jurist blir generaldirektör

Professor Per Bergling har utsetts till generaldirektör och chef för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Sanktionsavgift mot servicecenter

Datainspektionen utfärdar sanktionsavgift på 200.000 kronor mot Statens servicecenter för att ha dröjt med att underrätta Datainspektionen och berörda myndigheter om en personuppgiftsincident.

Krav på advokaters vidareutbildning tas tillfälligt bort

Kravet på vidareutbildning för advokater tas tillfälligt bort under 2020 för att underlätta advokaters situationen under coronaepidemin.

Foto Uppsala universitet

Anne Ramberg ordförande för Uppsala universitet

Regeringen har utsett ledamöter till Uppsala universitets styrelse och ny ordförande blir Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i advokatsamfundet. 

Ny delägare i Kastell

Katarina Mild har valts in i Kastell som delägare och kommer närmast från rollen som chefsjurist på Tengbom.

Foto Patrik Svedberg

Nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 45 nya advokater den 16 april.

Ny delägare i Linklaters

Linklaters globala delägare har valt Rasmus Kindlund till ny delägare.

Granskning av felskickade mejl

Polisen har anmält personuppgiftsincidenter till Datainspektionen som rör mejl som oavsiktligt hamnat hos fel mottagare. Datainspektionen ska nu granska Polisens rutiner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt