Bli kund Annonsera
tisdag 26 januari 2021
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

"Begränsningen är otidsenlig och oskälig"

Begränsning av en företagsförsäkrings rättsskydd till tvister med nordisk motpart är både otidsenligt och oskäligt. Det anser Håkan Sjöström, advokat på Glimstedt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom så kallade kombinerade företagsförsäkringar hanterar försäkringsbolag de risker som företagens verksamhet är förknippad med. Stora kostnader kan uppstå i samband med tvister och ett väl fungerade rättsskydd är en viktig del av försäkringen.

Oberoende av storlek och geografisk marknad, är företag i dag verksamma i en internationell kontext med gränsöverskridande handel/transaktioner. Den Europeiska Unionen har exempelvis skapat förutsättningar och incitament för svenska företag att se Unionen som en marknad utan territoriella gränser. Vidare köper lokala återförsäljare ofta sina varor på en internationell marknad och är inte så sällan i någon form integrerade i globala kedjor. Tiden då en företagares verksamhet begränsades till Sverige eller Norden är sedan länge förbi, oavsett storlek och geografisk marknad.

Företag, med sin huvudsakliga marknad i Sverige och Norden, löper således risk att hamna i tvister med parter som har sin hemvist i varierande länder.  Motparten skulle kunna vara en Kinesisk leverantör i en avtalstvist, ett italienskt företag i en varumärkestvist eller en svensk kund i en tvist om felansvar. I alla dessa fall skulle företagsförsäkringens rättsskydd kunna bli aktuell. Emellertid är det inte ovanligt att försäkringbolag, i branschanpassade företagsförsäkringar, har begränsat rättsskyddet till tvistemål med nordisk motpart, även om tvisten äger rum i Sverige och vid svensk domstol. I exempelvis If:s försäkringsvillkor för butik och handel, angivet på sidan 59 av 70 sidors text, står: ” Vid tvistemål gäller försäkringen i tvist med motpart som har sitt säte eller hemvist inom norden”. Länsförsäkringar och Folksam har motsvarande villkor.

Begränsningen blir både överraskande och betydande för de flesta svenska företag som hamnar i tvister med utländska motparter, då denna inte framgått tydligt i varken försäkringsvillkoren eller marknadsföringen av företagsförsäkringen. I vart fall är begränsningen av sådan karaktär att dess vidd och innehåll i regel inte uppfattas av företagaren.

Att konsekvenser är orimliga kan enkelt illustreras genom två exempel. Ett svenskt handelsföretag med svenska kunder, köper varor från ett tyskt bolag. Om handelsföretaget skulle hamna i tvist med det tyska bolaget i svensk domstol skulle företaget  inte kunna ta i anspråk företagsförsäkringens rättsskydd, då det tyska bolaget har sitt domicil utanför Norden. Ett annat hypotetiskt men realistiskt exempel. Nike, IKEA eller något annat bolag med IP-rättigheterna i ett holländskt bolag framställer ett anspråk mot en svensk lokal återförsäljare med påstående om intrång i varumärkesrättighet. Motparten blir i detta fall ett utomnordiskt bolag, innebärande att rättsskyddet är exkluderat.

Att svenska företag, trots att de tecknat en ”branschanpassad” företagsförsäkring, riskerar att stå utan rättsskydd i de fall motparten har sitt domicil utanför Norden överensstämmer inte med den kommersiella värld som råder i dag. Dessutom är ”rättsskyddsrisken” hanter- och kalkylerbar för försäkringsbolaget, då rättsskyddet är maximerat till fem basbelopp. Mot bakgrund härav borde rättsskyddet i en företagsförsäkring i vart fall gälla för de tvister som uppkommer inom den Europeiska Unionen, oberoende av var där tvisten uppkommer eller anhängiggörs.

Försäkringsbolagens argumentation är vanligen, att försäkringstagaren utifrån avtalsrättsliga utgångspunkter fått tillräcklig information om försäkringsvillkoren och alternativa valmöjligheter. Detta kan i och för sig diskuteras, men från legala utgångspunkter ligger inte oskäligheten långt borta. Vårt budskap är dock, oberoende härav, att försäkringsbolagen bör anpassa villkoren till den globala värld vi lever i; man behöver inte vara särskilt insatt i företags verksamhet och förutsättningar för att inse att det är oförutsebart för en företagare var en potentiell motpart har sitt säte. En sådan risk skall enligt vår uppfattning hanteras så att försäkringen gäller för alla motparter oberoende av säte/domicil.

Håkan Sjöström
Advokat,delägare, Advokatfirman Glimstedt AB                                                          

Sofia Sandholm
jur.kand, Trainee, Advokatfirman Glimstedt AB

                                             

2 TIDIGARE KOMMENTARER
David
21 januari 2013 13:36

Att det skulle vara oskäligt att rättsskyddsförsäkringen inte gäller inom EU förefaller väl magstarkt då företagare lätt kan utöka försäkringsskyddet till att gälla också inom EU. Gör man så får man mot en premiehöjning motsvarande den ökade risken önskad utvidningen av försäkringsskyddet. Att det inte skulle finnas företag som enbart är verksama i Sverige är naturligtvis inte helt sant. T.ex. de flesta entreprenadfirmor av medel och mindre storlek utför samtliga sina arbeten i norden och köper sitt material av återförsäljare i norden. Om rättsskyddsförsäkring inom EU gjordes obligatoriskt skulle kostnaden för tvisterna utanför fördelas över försäkringskollektivet även på de som företag som saknar behov av detta. Följdaktligen borde rådande ordning där tvister inom EU är ett tillval vara den rimligaste och någon oskälighet kan det under inga omständigheter vara fråga om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Lars Carlsson
16 februari 2017 15:29

Håkan har helt rätt i sitt inlägg då jag själv har frågat min kontakt på Länsförsäkringar om jag har rätshjälp. Svaret var JA. Om någon svar ja på denna fråga, utan någon invändning, är det rätshjälp i alla förekommande fall, allt annat är ljug! Vilket det ju nu var då jag läser detta!! Det rimliga är att rättshjälp ingår förutsätningslöst men att man kan få premiereduktion om man vill minska det till att bara omfatta de Nordiska länderna. Detta skall sedan i en matris framgå i försäkringen vilka val man gjort På detta sätt löser man Håkan problembeskrivning samt slipper Davids invändning. Om försäkringbolagen och staten främst såg till de försäkrades bästa hade vi redan haft detta. Mvh Lars

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

54 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 22 januari.

Två nya domarutnämningar

Regeringen har den 21 januari utnämnt Johan Sanner att vara lagman i Uddevalla tingsrätt och Marie Gerrevall att vara chefsrådman i Vänersborgs tingsrätt.

Foto Inbj

Ett år med snabbare lagföring i brottmål

Stockholms tingsrätt har sedan januari 2020 varit med i försöksprojektet ”Snabbare lagföring” i brottmål. Nu byggs försöksverksamheten ut över hela landet.

Två nya professorer i Stockholm

Den 14 januari 2021 befordrades Eleonora Rosati till professor i immaterialrätt och Karin Åhman till professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

MSA öppnar kontor i Singapore

Den 1 januari öppnade Mannheimer Swartling sitt nya kontor i Singapore.

Byråerna som klienterna rankar högst

Roschier, MAQS, Fylgia och Crusner är vinnare i branschundersökningen Årets  advokatbyrå 2020. 

"Snabbare lagföring" över hela landet

Försöksverksamheten med snabbare lagföring har halverat tiden från polisingripande till avgörande för vissa brott. Inom verksamheten samarbetar flera myndigheter. Nu har den byggts ut över landet.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya domare

Regeringen har den 14 januari utnämnt fyra domare.

Nya delägare i Lindahl

Två advokater ansluter till byråns kontor i Stockholm som nya delägare.

Ett framgångsrikt år för "snabbare lagföring"

Satsningen på en snabbare lagföring har minskat tiden mellan brott och avgörande. Försöksverksamheten finns nu i tingsrätter över hela landet.

RÅ föreslår böter för pandemibrott

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2.000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Ny e-tjänst för digitala handlingar

Den som är part i ett mål i Sveriges Domstolar kan digitalt signera och lämna in handlingar till domstolar och nämnder. Även advokat eller ombud kan företräda dina klienter om du har fullmakt.

Wistrand utser ny delägare

Wistrand Advokatbyrå har utsett Carl Näsholm vid Stockholmskontoret till delägare från och med den 1 januari.

Sju nya delägare i MSA

Mannheimer Swartling har utsett sju nya delägare.

Datainspektionen byter namn

Datainspektionen inrättades som myndighet 1973 och byter nu namn till Integritetsskyddsmyndigheten.

Ny påföljd för unga

Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, ikraft för unga lagöverträdare som begår allvarliga brott.

Två nya delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har utsett Linda Kempe och Jan Österman till delägare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter

Datainspektionen har undersökt vilken förmåga brottsbekämpande myndigheter har att hantera personuppgiftsincidenter och konstarerar att det finns en god beredskap.

Synch och Westermark Anjou går ihop

Advokatbyråerna Synch och Westermark Anjou går samman under varumärket Synch. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på tech och digital business.

Ny delägare i Setterwalls

Jon Ericsson blir ny delägare i Setterwalls den 1 januari 2021.

MAQS rekryterar bolagsjurist

Jan Svedjebrant ansluter till MAQS Advokatbyrå som strategisk rådgivare.

Norburg & Scherp får ny delägare

Advokat Anina Liebkind ansluter som delägare i Norburg & Scherp Advokatbyrå den 1 februari 2021.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt