Publicerad: 27 februari 2014,
Är du en underdog? Grattis - karriäristen är inte alltid bäst!
Vad finns för likhet mellan en hängd nationalhjälte och några av landets främsta jurister? Krönika av Carl Matz, tidigare chefredaktör för juridiska föreningens tidskrift de facto.
Carl Matz studerar på juristprogrammet i Umeå. Under 2013 var han chefredaktör för juridiska föreningens tidskrift de facto.
VERKTYG
Just say it. Cry out; mercy. Uppmaningen riktas till William Wallace i blockbustern Bravehearts slutscen. Den skotske nationalhjälten Wallace, spelad av Mel Gibson, följer inte uppmaningen. Istället vrålar han "Freedom!".
Ett klassiskt slut på en klassisk underdog-story. Wallace har nämligen under filmens gång tagit seger på seger mot oövervinnliga engelska styrkor, gjort ärkefiendens drottning med barn och såklart vunnit evig ära i hemlandet. Men så går det ju inte till i verkligheten, eller hur?
Faktum är att det gjorde det, nästan i alla fall. Verklighetens William Wallace gjorde uppror mot den engelska överhögheten år 1297 och räknas än idag som en av Skottlands främsta hjältar. Inför domstol bemötte han anklagelsen om högförräderi mot Englands kung Edward med orden "I could not be a traitor to Edward, for I was never his subject". En väl så effektfull replik i mitt tycke.
Men naturligtvis finns det också saker som skiljer film och verklighet åt. Film-Wallace intima umgänge med prinsessan ska till exempel tas med en stor nypa salt. Men med det sagt. Underdogs finns på riktigt och William Wallace är bara en utav dem.
Vad förenar underdogs? Författaren Malcom Gladwell tror sig ha svaret i sin senaste bok David mot Goliat: konsten att slåss mot jättar. Han påstår att alla underdogs överkommer medfödda eller uppkomna svårigheter. Dessa svårigheter blir därmed "önskvärda" i den meningen att individen inte skulle nått framgång utan dem. En vid definition på begreppet såklart men avgränsningen fick mig ändå att reflektera. Vad händer om definitionen tillämpas i kontexten på juristprogrammet?
Googla betygshets och sökmotorn föreslår i tur och ordning: Juristprogrammet, juridik samt gymnasiet. På fjärde plats kommer jurist. Resultatet är naturligtvis ingen slump. Studenternas behov av att vara topdog, motsatsen till underdog, grasserar. Vad orsakar detta sjukdomstillstånd?
En del av förklaringen, är jag övertygad om, ligger i föreställningen om en den spikraka vägen till toppjobbet. Studenterna är karriärsjuka, övertygade om att studier och jobb måste gå som på räls. Ett BA, eller gud förbjude, ett B, sätter stopp för alla framtidsambitioner. Ha helst inga andra intressen heller; engagera dig i en till CV:t gångbar juridisk eller halvjuridisk sysselsättning istället.
Jag är säker på att karriärsjukan är en inbillningssjukdom. En paus, ett annat intresse eller ett misslyckande kan ge fördelar längre fram och svårigheter kan visa sig önskvärda när du väl bemästrat dem. Sammanfattningsvis: Underdogen sliter till sig fördelar och erfarenheter karriäristen ibland saknar. Tror du mig inte? Låt mig exemplifiera med några av Sveriges mest framstående jurister.
Marianne Lundius Gernandt, Högsta domstolens ordförande, misskötte i inledningen sina studier. Hon tog ett uppehåll och jobbade med ekonomi. Det gav, enligt henne själv, fördelen att hon fick bättre förståelse för helheten. Därmed blev hon senare mer allsidig i sin roll som advokat.
Christer Danielsson har av advokatbranschen utnämnts till 2013 års främsta affärsadvokat. Han läste statskunskap och jobbade extra som journalist innan juridiken gick före. Hade Christer Danielsson någon nytta av journalistiken? I en intervju med anledning av utmärkelsen svarade han:
- På väldigt många sätt faktiskt. (Bland annat) när jag skriver inlagor. Jag skriver rakare och mer pedagogiskt än vad jag skulle gjort i annat fall.
Björn Blomquist, Sveriges nationella samordnare mot grov organiserad brottslighet och före detta överåklagare, hade inte betyg för att sitta ting i Stockholm. Istället antogs han som notarie på länsrätten. På den tiden kunde inte notarier i länsrätten söka till åklagarbanan om inte regeringen gav dispens och det hade aldrig skett. Björn Blomquist skrev en lång inlaga och fick dispens. Året efter togs restriktionerna bort.
Jag hade hört att Johan Eriksson, utsedd till 2013 års främsta försvarsadvokat, också var en i raden av underdogs. När jag frågar honom visar det sig dock att han läste klart utbildningen på tre år och verkar ha haft en fin väg till toppen sedan dess. En karriärist alltså, med min definition utav ordet. Så självklart kan du göra spikrak karriär och lyckas. Poängen är att du inte måste.
Den 18 september 2014 folkomröstar Skottland om självständighet. Om William Wallace varit i livet hade han naturligtvis röstat ja. Om hans landsmän röstar som honom har ytterligare en underdog uppnått sitt mål. Han är inte den förste och inte heller den siste. Förhoppningsvis kan landets karriärsjuka juriststudenter tillfriskna och göra honom sällskap.
----------------------------------
Krönikan är skriven av Carl Matz, som går termin sex på juristprogrammet i Umeå. Under 2013 var han chefredaktör för juridiska föreningens tidskrift de facto.
