Bli kund Annonsera
torsdag 1 december 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 november 2013,

Domaren och allmänheten

Krönika av Roberth Nordh, tidigare domare och rektor för Domstolsakademin, numera föreläsare och rådgivare inom processrätt.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

För snart två år sedan lämnade jag domstolsväsendet och började driva egen verksamhet som rådgivare och föreläsare inom processrätten. Det har gett mig nya perspektiv på domstolens funktion i samhället, och inte minst domarrollen.

Det är viktigt att dömande sker i samklang med allmänhetens syn på rättsprocessen utan att domaren för den skull agerar vindflöjel, känslig för varje åsiktsskiftning. De senare är många gånger, om inte skapade så underblåsta och uppblåsta av media till en dimension långt från dess verkliga storlek och kraft. Vikten av att domstolarna fungerar i harmoni med allmänna samhällsuppfattningar gäller mer grundläggande och hållbara värderingar.

En sådan fråga är hur allmänheten ser på domstolens agerande i en rättegång. Vilka förväntningar har medborgare i allmänhet på hur domaren ska uppträda? Vill man se en passiv eller aktiv domare? Anser man att domaren har något eget ansvar för att domen blir så materiellt riktig som möjligt?

Frågan är högaktuell, mot bakgrund av det betänkande som Straffprocessutredningen presenterade i våras. De lagändringar som föreslås är inte så uppseendeväckande. Så vill man t.ex. begränsa domstolens möjlighet att på egen hand föra in nya bevis i ett brottmål. I praktiken är det redan idag ytterst ovanligt att så sker. Av större betydelse är emellertid att förslaget av vissa även anses ge uttryck för att domaren bör förhålla sig passiv när det gäller att inhämta information från den bevisning som parterna lägger fram för domstolen. Det handlar om domarens s.k. frågerätt.

Det är inte ovanligt att man som domare sitter med en del kvarstående frågetecken efter det att åklagare och försvarare ställt frågor till parter och vittnen. Rena oklarheter i utsagor måste naturligtvis redas ut. Ofta gäller emellertid frågetecknen brister i informationens fullständighet, utan att det råder någon tvekan om innebörden av vad den hörde berättat.

Ett av de viktigaste underlagen för att bestämma vilken tillit man kan sätta till en berättelse är kunskapen om s.k. hjälpfakta. Med det menas sådant som omständigheterna runt en iakttagelse och vilka risker för påverkan som minnesbilden kan ha utsatts för då och under tiden mellan iakttagelsen och återgivandet av den vid t.ex. ett förhör.

Även den mest basala kunskap om minnets funktion är tillräcklig för att inse hur betydelsefullt det är att utreda mer än bara kärnan i det händelseförlopp som förhöret avser att bevisa eller motbevisa. Trots det glöms frågor om hjälpfakta ofta bort när åklagare och försvarare håller sina förhör. Frågan är om domaren då ska ställa frågor för att skapa ett bättre beslutsunderlag eller om bristen på information ska hanteras på annat sätt.

Anta att ett vittne hörts om en gatumisshandel där tre personer överfallit målsäganden. Vittnet säger sig vara säker på att en av gärningsmännen är den tilltalade A.A. Efter åklagarens och försvararens förhör kvarstår en del som domaren gärna hade velat få besked om, såsom om vittnet sett A.A. före och efter händelsen, hur vittnets egen sinnesstämning var, om vittnet diskuterat sina iakttagelse med andra i anslutning till eller efter händelsen m.m.

Domaren kan hantera bristen på information på två sätt. Å ena sidan kan domaren säga att vittnet har sagt sig vara säker på utpekandet av A.A.  och eftersom det inte har kommit fram uppgifter som ger anledning att tro att vittnet misstagit sig har utpekandet ett högt bevisvärde. Domaren bortser då från möjligheten att kontrollfrågor kunnat blottlägga förhållanden som visar på att vittnet kan ha tagit fel på person. Å andra sidan kan domaren resonera att visserligen har vittnet sagt sig vara mycket säker på att A.A. är gärningsman, men eftersom det inte ställts tillräckligt med kontrollfrågor till vittnet måste utpekandet värderas med försiktighet. Då bortser domaren från att kontrollfrågor kunnat bekräfta att utpekandet är så säkert och robust som vittnet gett uttryck för.

Domarens roll reduceras i dessa fall till att agera som en tennisdomare. Uppgiften blir att räkna poäng utifrån åklagarens och försvararens skicklighet i att hålla förhör. Att någon av dem har en "dålig dag" tillhör spelets regler.

Alternativet är att domstolen anmanar parterna att ställa ytterligare frågor eller att domaren själv ställer kontrollfrågor. Det innebär inte att domaren är partisk. Svaren på domarens frågor kan lika väl gynna den tilltalade som åklagaren. Opartiskheten ligger i just detta, att det för domaren är oväsentligt om svaren leder till en bevisvärdering i den ena eller andra riktningen. Däremot gör svaren att sannolikheten ökar för att värderingen av utsagan motsvarar verkligheten. Och att ett avgörande blir så materiellt riktigt som möjligt kan knappast någon invända mot.

Inte heller innebär domarens frågerätt att rättegången blir inkvisitorisk. Det handlar inte om att domaren på egen hand ska leta bevis. Frågan gäller endast om att skapa ett bättre underlag för att bedöma vilken tillit som kan sättas till bevis som parterna fört in i målet. 

En passiv domare gynnar varken rättssäkerhet eller rättstrygghet. Jag tror att en sådan domarroll inte heller stämmer överens med allmänhetens förväntningar. Ingen kan väl acceptera att en oskyldig riskerar att dömas på grund av att det ställs för få frågor i rättegången. Men jag tror inte heller att acceptansen hos allmänheten är särskilt stor för att en skyldig går fri när åklagarens bevisning framstår som övertygande men domstolen väljer att värdera ner den med hänvisning till att åklagaren missat och domaren medvetet valt att själv inte ställa kontrollfrågor till ett vittne, och sådana frågor tvärtom hade bekräftat bevisningens styrka.

För mig har domaren en större och viktigare roll än att bara bedöma åklagares och försvarares skicklighet i processföring.

------------------------------

Roberth Nordh, verksam som rådgivare, föreläsare och författare inom processrätt. Han har 20 års erfarenhet som ordinarie domare och har varit rektor för Domstolsakademin samt är docent i processrätt.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Patrik Betman
20 december 2013 12:30

Vål talat och, hoppas jag, okontroversiellt?!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Beslut om snabbare lagföring av brott

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv.

Foto Mostphoto

Huvudförhandling i spionerimål inleds

Den 25 november inleddes huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt i målet där två män har åtalats för bland annat grovt spioneri.

Foto Borislav Marinic Marinic

Ny handläggning av garantipension

Efter en tidigare EU-dom tvingades Pensions-myndigheten förändra sitt sätt att handlägga garantipension för pensionärer som bor i Sverige och har pension från ett annat EU/EES-land. Inspektionen för Socialförsökringen har nu granskat Pensionsmyndighetens handläggning.

Åtal väckt i stort narkotikaärende

Åtal har väckts i Borås tingsrätt mot sex personer misstänkta för bland annat grovt narkotikabrott i ett kokainförsäljningsärende.

Ny delägare i Bokwall Rislund

Bokwall Rislund har valt in advokat Omar El Khatib som ny delägare från och med den 1 januari 2023.

Ny upplaga av bok om ansvarsfrihet

Nu släpps en ny upplaga av boken Ansvarsfrihet, som behandlar ett antal frågor rörande ansvarsfrihet i aktiebolag, av advokat Carl Svernlöv.

Välbesökt Kontaktdag

I förra veckan ägde årets stora arbetsmarknads-mässa för Uppsalas juriststudenter och lantmäteristudenter med juridisk inriktning rum på Uppsala Konsert & Kongress.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Norburg & Scherp utser ny partner

Norburg & Scherp Advokatbyrå har utsett advokat Helena Selander till partner per den 1 januari 2023.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Foto feferoni

Straffrättsprojekt får miljonanslag

Ett projekt vid Uppsala universitet, som handlar om bevisning i brottmål, har beviljats ett forskningsanslag med 18 miljoner kronor.

Bättre lagföring av arbetsmiljöbrott

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten.

Foto Hans Christiansson

Förundersökning om mutbrott läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Ny professor vid Umeå universitet

Markus Naarttijärvi har utnämnts till professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Foto © tomloel

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 november utnämnt Nicklas Söderberg att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt och Petrus Tired att vara chefsrådman i Förvaltningsrätten i Malmö.

MSA ansluter till klimatnätverk

Mannheimer Swartling vill ta ytterligare ett steg i sitt klimat- och miljöarbete och ansluter sig till Net Zero Lawyers Alliance (NZLA).

Foto Andrey Popov

Nya AI-lösningar i domstolarna

I början av november sjösattes den första AI-lösningen inom Sveriges Domstolar. Det handlar om en applikation för översättning, speciellt utformad för att klara av juridiska språkmodeller.

Foto Uppsala universitet

Nya hedersdoktorer

Fakulteterna vid Uppsala universitet beslutade nyligen vilka personer de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna finns två som är knutna till den Juridiska fakulteten.

E-tjänst underlättar in-lämning av handlingar

Sedan i slutet av oktober kan anställda på olika myndigheter använda en helt ny e-tjänst för att skicka in handlingar till förvaltningsdomstolar och mark- och miljödomstolar.

Foto Harvepino

Nyutnämnd svensk domare i Luxemburg

Hovrättsrådet Ingeborg Simonsson har blivit förordnad som lagfaren domare i den enhetliga patentdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 november utnämnt 13 nya domare.

61 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 61 nya ledamöter medan 54 ledamöter har lämnat samfundet.

Foto Gernandt & Danielsson

Flera jurister i regeringen

Sex av de 23 statsråden i Ulf Kristerssons nya regering är utbildade jurister.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förundersökning om misstänkt mutbrott läggs ner

Åklagare vid Riksenheten mot korruption har beslutat att lägga ner förundersökningen om misstänkt mutbrott begånget av Ericsson i Kuwait 2013.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 13 oktober utnämnt fyra nya chefsrådmän.

Regeringen vill ändra straff- och asylrätten

Sveriges nya regering vill genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen samt stora förändringar i asylrätten. Det sade statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen.

Bolag får hantera uppgifter om lagöverträdelser

Integritetsskyddsmyndigheten ger ett företag som erbjuder bakgrundskontroller tillstånd att i vissa fall hantera personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Ny kommunikations-chef till Lindahl

Advokatfirman Lindahl har rekryterat Laura Manninen som ny Chief Communications Officer (CCO). Hon kommer närmast från en motsvarande roll på KPMG.

Sveriges Domstolars första digitala dom

De första helt digitala tingsrättsdomarna i Sveriges Domstolar har expedierats. Det innebär att brottmålsdomarna i tingsrätt nu undertecknas digitalt och är digitala i originalformat.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt