Bli kund Annonsera
söndag 23 januari 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 november 2013,

Domaren och allmänheten

Krönika av Roberth Nordh, tidigare domare och rektor för Domstolsakademin, numera föreläsare och rådgivare inom processrätt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

För snart två år sedan lämnade jag domstolsväsendet och började driva egen verksamhet som rådgivare och föreläsare inom processrätten. Det har gett mig nya perspektiv på domstolens funktion i samhället, och inte minst domarrollen.

Det är viktigt att dömande sker i samklang med allmänhetens syn på rättsprocessen utan att domaren för den skull agerar vindflöjel, känslig för varje åsiktsskiftning. De senare är många gånger, om inte skapade så underblåsta och uppblåsta av media till en dimension långt från dess verkliga storlek och kraft. Vikten av att domstolarna fungerar i harmoni med allmänna samhällsuppfattningar gäller mer grundläggande och hållbara värderingar.

En sådan fråga är hur allmänheten ser på domstolens agerande i en rättegång. Vilka förväntningar har medborgare i allmänhet på hur domaren ska uppträda? Vill man se en passiv eller aktiv domare? Anser man att domaren har något eget ansvar för att domen blir så materiellt riktig som möjligt?

Frågan är högaktuell, mot bakgrund av det betänkande som Straffprocessutredningen presenterade i våras. De lagändringar som föreslås är inte så uppseendeväckande. Så vill man t.ex. begränsa domstolens möjlighet att på egen hand föra in nya bevis i ett brottmål. I praktiken är det redan idag ytterst ovanligt att så sker. Av större betydelse är emellertid att förslaget av vissa även anses ge uttryck för att domaren bör förhålla sig passiv när det gäller att inhämta information från den bevisning som parterna lägger fram för domstolen. Det handlar om domarens s.k. frågerätt.

Det är inte ovanligt att man som domare sitter med en del kvarstående frågetecken efter det att åklagare och försvarare ställt frågor till parter och vittnen. Rena oklarheter i utsagor måste naturligtvis redas ut. Ofta gäller emellertid frågetecknen brister i informationens fullständighet, utan att det råder någon tvekan om innebörden av vad den hörde berättat.

Ett av de viktigaste underlagen för att bestämma vilken tillit man kan sätta till en berättelse är kunskapen om s.k. hjälpfakta. Med det menas sådant som omständigheterna runt en iakttagelse och vilka risker för påverkan som minnesbilden kan ha utsatts för då och under tiden mellan iakttagelsen och återgivandet av den vid t.ex. ett förhör.

Även den mest basala kunskap om minnets funktion är tillräcklig för att inse hur betydelsefullt det är att utreda mer än bara kärnan i det händelseförlopp som förhöret avser att bevisa eller motbevisa. Trots det glöms frågor om hjälpfakta ofta bort när åklagare och försvarare håller sina förhör. Frågan är om domaren då ska ställa frågor för att skapa ett bättre beslutsunderlag eller om bristen på information ska hanteras på annat sätt.

Anta att ett vittne hörts om en gatumisshandel där tre personer överfallit målsäganden. Vittnet säger sig vara säker på att en av gärningsmännen är den tilltalade A.A. Efter åklagarens och försvararens förhör kvarstår en del som domaren gärna hade velat få besked om, såsom om vittnet sett A.A. före och efter händelsen, hur vittnets egen sinnesstämning var, om vittnet diskuterat sina iakttagelse med andra i anslutning till eller efter händelsen m.m.

Domaren kan hantera bristen på information på två sätt. Å ena sidan kan domaren säga att vittnet har sagt sig vara säker på utpekandet av A.A.  och eftersom det inte har kommit fram uppgifter som ger anledning att tro att vittnet misstagit sig har utpekandet ett högt bevisvärde. Domaren bortser då från möjligheten att kontrollfrågor kunnat blottlägga förhållanden som visar på att vittnet kan ha tagit fel på person. Å andra sidan kan domaren resonera att visserligen har vittnet sagt sig vara mycket säker på att A.A. är gärningsman, men eftersom det inte ställts tillräckligt med kontrollfrågor till vittnet måste utpekandet värderas med försiktighet. Då bortser domaren från att kontrollfrågor kunnat bekräfta att utpekandet är så säkert och robust som vittnet gett uttryck för.

Domarens roll reduceras i dessa fall till att agera som en tennisdomare. Uppgiften blir att räkna poäng utifrån åklagarens och försvararens skicklighet i att hålla förhör. Att någon av dem har en "dålig dag" tillhör spelets regler.

Alternativet är att domstolen anmanar parterna att ställa ytterligare frågor eller att domaren själv ställer kontrollfrågor. Det innebär inte att domaren är partisk. Svaren på domarens frågor kan lika väl gynna den tilltalade som åklagaren. Opartiskheten ligger i just detta, att det för domaren är oväsentligt om svaren leder till en bevisvärdering i den ena eller andra riktningen. Däremot gör svaren att sannolikheten ökar för att värderingen av utsagan motsvarar verkligheten. Och att ett avgörande blir så materiellt riktigt som möjligt kan knappast någon invända mot.

Inte heller innebär domarens frågerätt att rättegången blir inkvisitorisk. Det handlar inte om att domaren på egen hand ska leta bevis. Frågan gäller endast om att skapa ett bättre underlag för att bedöma vilken tillit som kan sättas till bevis som parterna fört in i målet. 

En passiv domare gynnar varken rättssäkerhet eller rättstrygghet. Jag tror att en sådan domarroll inte heller stämmer överens med allmänhetens förväntningar. Ingen kan väl acceptera att en oskyldig riskerar att dömas på grund av att det ställs för få frågor i rättegången. Men jag tror inte heller att acceptansen hos allmänheten är särskilt stor för att en skyldig går fri när åklagarens bevisning framstår som övertygande men domstolen väljer att värdera ner den med hänvisning till att åklagaren missat och domaren medvetet valt att själv inte ställa kontrollfrågor till ett vittne, och sådana frågor tvärtom hade bekräftat bevisningens styrka.

För mig har domaren en större och viktigare roll än att bara bedöma åklagares och försvarares skicklighet i processföring.

------------------------------

Roberth Nordh, verksam som rådgivare, föreläsare och författare inom processrätt. Han har 20 års erfarenhet som ordinarie domare och har varit rektor för Domstolsakademin samt är docent i processrätt.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Patrik Betman
20 december 2013 12:30

Vål talat och, hoppas jag, okontroversiellt?!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Färre anmälda brott

Brottsförebyggande rådet har publicerat den preliminära statistiken över anmälda brott 2021. Brotten mot person har ökat något jämfört med föregående år men det totala antalet anmälda brott har minskat med fem procent.

Lagändringar 2021/2022

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2021/2022.

Foto Inbj

Första dom i snabbspårsmål

Malmö tingsrätt deltar i försöksverksamheten med snabbare lagföring och har nu avkunnat den första domen.

Rekord för video- konferenser

Att använda videokonferens vid förhandlingar i landets domstolar har ökat med ungefär 40 procent det senaste året.

Färre anmälningar mot advokater

Under 2021 minskade antalet anmälningar av advokater till Advokatsamfundet jämfört med året innan.

Klienternas högst rankade byråer

Roschier, Cederquist och Delphi är vinnare i branschundersökningen Årets advokatbyrå 2021, där miljonköparna av affärsjuridik gett sin syn på klientsamarbetet.

Kompass anställer biträdande jurister

Kompass Advokat anställer två biträdande jurister och ytterligare två medarbetare inom försäkring och dataskydd.

Ny MP på Lindahl Stockholm

Advokatfirman Lindahl utser Monica Lagercrantz till ny managing partner och hon efterträder Mats Tindberg som återgår till delägarrollen.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är verksam inom fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter och ansluter nu till Magnusson Advokatbyrå.

Ny delägare i DLA Piper

Karin Attorps är verksam inom skatterätt och lämnar delägarskapet i EY för DLA Piper.

Nya delägare i Lindahl

Lindahl tar in fyra nya delägare som är verksamma inom affärsjuridik, aktiemarknadsrätt och tvistlösning.

Rudbeckmedaljen till Håkan Andersson

Håkan Andersson, professor i civilrätt med inriktning mot skadeståndsrätt, prisas för sin forskargärning genom att tilldelas Rudbeckmedaljen av Uppsala universitet.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är väletablerad inom sina verksamhetsområden och har mer än tjugo års erfarenhet av att hantera alla former av fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter.

Ny VD på Rosholmdell

Rosholmdell Advokatbyrå har utsett Jonas Axelsson till VD.

Ny delägare i MAQS

Jimmy Carnelind är specialiserad inom offentlig upphandling och inträder som delägare i MAQS Advokatbyrå.

Oebergs förstärker med två jurister

Advokatfirman Oebergs har rekryterat Alex Hunt från Vattenfall samt biträdande juristen Filip Berglund.

Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har 16 december utnämnt bland andra ett justitieråd och ett departementsråd.

Wistrand rekryterar inom konkurrensrätt

Wistrand Advokatbyrå har rekryterat Alexander Gottsén som specialist counsel till sitt kontor i Stockholm.

Balanserna minskar hos hyresnämnden

Hyres- och arrendenämnden i Stockholm har under hela 2000-talet haft svårt att avgöra lika många ärenden som kommit in. Förra året kunde man dock se ett tydligt trendbrott, och den positiva utvecklingen har fortsatt under 2021.

Foto Mikhail Kokhanchikov

Tips för att lyckas med juristrekrytering

Rekryteraren Maria Elvung ger fem tips för att lyckas med juristrekrytering på en het marknad.

Två nya delägare i Wistrand

Martina Blomberg Roald och Marek Keller inträder som delägare i Wistrand i Stockholm.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt