Domstolsverket uppger i ett pressmeddelande att arbetssättet med snabbare lagföring innebär i korthet att när en polispatrull stoppar en misstänkt görs utredningen klart på plats och den misstänkte får direkt en preliminär tid för rättegång.

De vanligaste brotten inom snabbare lagföring är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen.

Domstolsverket uppger att under 2022 kommer strax över hälften av Sveriges tingsrätter att tillämpat snabbare lagföring och tillsammans står de för 72 procent av alla brottmål i landet.

40 procent av brottmålen

Hittills i år har enligt Domstolsverket 11.000 mål avgjorts i snabbare lagföring, vilket innebär 40 procent av brottmålen med stämning i de 15 tingsrätter som ingår i verksamheten.

Mediantiden för tiden från brott till dom är 6,3 veckor.

Myndigheter som samverkar i snabbförfarandet är Polismyndigheten, Åklagar­myndig­heten, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket.

Utredaren Stefan Strömberg har i sitt betänkande till regeringen föreslagit att snabbförfarandet ska göras permanent från 2023 och möjligt att använda i hela landet.

Från och med 2022 kommer följande tingsrätter att använda snabbförfarandet.

• Alingsås tingsrätt
• Borås tingsrätt
• Eksjö tingsrätt
• Jönköpings tingsrätt
• Linköpings tingsrätt
• Malmö tingsrätt
• Skaraborgs tingsrätt
• Sundsvalls tingsrätt
• Umeå tingsrätt
• Uppsala tingsrätt
• Örebro tingsrätt
• Östersunds tingsrätt

Följande tingsrätter använder redan snabbförfarandet.

• Attunda tingsrätt
• Gotlands tingsrätt
• Gävle tingsrätt
• Göteborgs tingsrätt
• Hudiksvalls tingsrätt
• Luleå tingsrätt
• Nacka tingsrätt
• Norrköpings tingsrätt
• Norrtälje tingsrätt
• Solna tingsrätt
• Stockholms tingsrätt
• Södertälje tingsrätt
• Södertörns tingsrätt
• Värmlands tingsrätt
• Växjö tingsrätt