Rapporten "Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan" är skriven av Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården med stöd av Brottsförebyggande rådet. Rapporten redovisar prognoser för perioden 2023-2026 om volymer av ärenden in till och ut från Polismyndigheten, antalet brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten och antalet brottmål vid tingsrätterna samt antalet verkställigheter inom Kriminalvården.

Antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten om de särskilt resurskrävande brotten förväntas öka med åtta procent, från 30 800 till 33 400 fram till 2026. Kraftigast ökningar förväntas för brottsgrupperna mord och våldtäkt. Rapporten visar även på fler unga i kriminella nätverk och fler brott mot barn.

– De grövsta brotten kräver mycket resurser från polis, åklagare, domstolarna, Kriminalvården och andra aktörer inom rättsväsendet. På Åklagarmyndigheten har vi de senaste åren anställt många fler åklagare för att vi framöver ska ha tillräckligt många erfarna åklagare som kan arbeta med att utreda de grövsta brotten som ofta är både komplexa och svårutredda. Vi kommer fortsätta rekryteringarna i hög takt för att kunna möta behovet, förklarar riksåklagare Petra Lundh i samband med att rapporten publicerades.

Antalet åklagare har ökat med 24 procent de senaste fem åren. År 2018 fanns 948 åklagare i Sverige och förra året var den siffran 1173.

- Vi kommer fortsätta rekryteringarna i hög takt för att kunna möta behovet, säger riksåklagare Petra Lundh.

Enligt rapporten kommer dock antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten totalt att minska med tre procent. Störst minskning står tillgreppsbrotten för, till exempel stölder.