Bli kund Annonsera
fredag 14 augusti 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 5 januari 2015,

Domare värnar självständigheten

Att de skickligaste juristerna arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till domaryrket. Det skriver Sveriges Domareförbund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Statsmakterna har som målsättning att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna ska söka anställning som ordinarie domare. Att det är de skickligaste och de för yrket mest lämpade juristerna som arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till landets domstolar. Vad beror det på och vad kan göras för att ändra på det?

Rekryteringsproblemen har sin förklaring i flera faktorer. Skäl som lyfts fram av domarkåren är t.ex. för lågt löneläge och bl.a. till följd därav minskad status, orimliga produktionskrav samt förändringar av domstolarnas inre organisation.

Förändringar av domstolarnas inre organisation har motiverats av effektivitetsskäl och en ”renodling av domarrollen”, som i sig inte kan ses som något annat än resultatet av tillämpningen av New Public Management i domstolsväsendet. Mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer har införts. Domarna involveras i handläggningen först i anslutning till att målen ska avgöras. Målen förutsätts då vara så väl beredda att domaren kan döma på befintligt underlag. Arbetet med att driva målen framåt i beredningsprocessen har överlåtits till handläggare och sekreterare

Genomförda organisationsförändringar har inneburit drastiska förändringar i domarens arbetssituation. Tidigare hade domaren kontroll över de mål som lottades på henne eller honom, från det att målen kom in till de avgjordes. Till sitt förfogande hade domaren en eller flera handläggare samt sekreterare. Domaren hade alltså en arbetsledande roll och därmed kontroll över arbetssituationen. Arbetssättet var självständigt och lämnade stort utrymme för domaren att redan under beredningen av målen söka efter konstruktiva lösningar, arbetsbesparande handläggning, etc.

Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.

I och med förändringarna har alltså en stor del av de arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande försvunnit för domaren, liksom möjligheterna att påverka arbetssituationen och ta ansvar för en rättssäker handläggning. När det gäller domaryrkets attraktivitet blir konsekvenserna av dessa förändringar särskilt intressanta om dessa relateras till vetskapen om att autonomi i fråga om arbetsinnehåll och arbetsplanering är en viktig, kanske avgörande, motivationsfaktor i kunskapsintensiva yrken.

Förändringarna har också väckt debatt (se t.ex. rådmannen Mikael Ohlssons artikel på rättsdatabasen Infotorg den 17 juni 2014 och flera artiklar i Svea hovrätts festskrift). Det tycks dessutom som om debatten har fått viss effekt. Det finns nämligen ett antal exempel på domstolar som gått ifrån den renodlade beredningsmodellen och släppt in domarna på ett tidigare stadium i handläggnings­processen. Det är ett steg i rätt riktning.

De skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna bör bland annat ha stor integritet och ställa höga krav på kvalitet och professionalism. För att attrahera denna grupp jurister krävs att de erbjuds en arbetsmiljö som innefattar en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete. Det förutsätter också att lönen ligger på en konkurrenskraftig nivå som är i paritet med arbetsgivarens kravspecifikation. Om rekryteringsproblematiken tas på allvar är det faktorer som dessa som måste diskuteras mellan domstolschefer, statsmakterna och Domstolsverket.

-----------

Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Mona Aldestam och Cecilia Nermark Torgils

Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladet, Brännpunkt, i dag.

-----------

Bakgrundsfakta

Domstolsverket, som är en statlig myndighet under regeringen och som fungerar som serviceorganisation till Sveriges domstolar, har de senaste åren uppmärksammat rekryteringsproblem vid landets domstolar. Utredningar som Domstolsverket låtit utföra visar att jurister – både med och utan särskild domarutbildning – avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar.

Sveriges Domareförbund är ett yrkesförbund för domare med uppgift att bl.a. värna domarnas och domstolarnas självständighet.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Mikael Fagerheim
6 januari 2015 09:31

Svenska domstolar har stor brist på domare vilket innebär brist på kompetens i våra domstolar. Resultatet är inte oväntat med slarviga beslut och domar som kan få förödande konsekvenser för den enskilde. I ett nu pågående mål i Stockholms tingsrätt har man som exempel bytt referent fem gånger. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och riskerar att sätta rättsäkerheten helt ur spel. Man har även kunnat notera att storföretagen har stora fördelar av det faktum att våra domstolar verkar utgå ifrån att svenska storföretag inte begår medvetna fel.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto ©kzenon

Svårt köpa juridiska tjänster

Enligt en ny undersökning från Konsumentverket tycker Sveriges konsumenter att det är svårt att veta vilka juridiska tjänster man ska välja och vad man får för pengarna.

Nya lagar i augusti

Den 1 augusti försvinner kravet på tillstånd för kamerabevakning i vissa situationer och nya regler börjar gälla med syftet att förbättra informationsutbytet mellan polis och socialtjänst.

Foto Roland Magnusson

Svensk seger i nordisk juristtävling

Det blev svensk vinst för sex studenter vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i årets omgång av den "Nordiska Rättegångstävlingen om de Mänskliga Rättigheterna".

Foto Roland Lundgren

Dom mot Kinaambassa-dör överklagas inte

Åklagarna har beslutat att inte överklaga domen från Stockholms tingsrätt om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Foto © Mikael Damkier Dreamstime.com

Juridiska problem med digital vård

I en ny rapport visar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet, på ett antal svårigheter med dataskydd för digitala vårdtjänster.

Foto designtock

JO utreder kommuners utlämnande av coronauppgifter

JO har beslutat att utreda en anmälan mot åtta kommuner och en region som påstås ha samordnat sin hantering av en journalists begäran om att få ta del av uppgifter som rör covid-19.

Särskilt sändebud mot organiserad brottslighet

Juristen och före detta ambassadören Håkan Jevrell har utsetts till regeringens särskilda sändebud mot organiserad brottslighet.

Foto Andrey Popov

Ny generaldirektör för Domstolsverket

Kammarrättspresidenten Thomas Rolén har utsetts till generaldirektör för Domstolsverket, en tjänst han tidigare innehaft 2005-2007.

Byggstart för Hudiksvalls tingsrätt

Projektet med ny- och ombyggnation av domstolen i Hudiksvall kommer att starta i september och beräknas vara slutfört 2022.

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt