Bli kund Annonsera
onsdag 6 juli 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 5 januari 2015,

Domare värnar självständigheten

Att de skickligaste juristerna arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till domaryrket. Det skriver Sveriges Domareförbund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Statsmakterna har som målsättning att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna ska söka anställning som ordinarie domare. Att det är de skickligaste och de för yrket mest lämpade juristerna som arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till landets domstolar. Vad beror det på och vad kan göras för att ändra på det?

Rekryteringsproblemen har sin förklaring i flera faktorer. Skäl som lyfts fram av domarkåren är t.ex. för lågt löneläge och bl.a. till följd därav minskad status, orimliga produktionskrav samt förändringar av domstolarnas inre organisation.

Förändringar av domstolarnas inre organisation har motiverats av effektivitetsskäl och en ”renodling av domarrollen”, som i sig inte kan ses som något annat än resultatet av tillämpningen av New Public Management i domstolsväsendet. Mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer har införts. Domarna involveras i handläggningen först i anslutning till att målen ska avgöras. Målen förutsätts då vara så väl beredda att domaren kan döma på befintligt underlag. Arbetet med att driva målen framåt i beredningsprocessen har överlåtits till handläggare och sekreterare

Genomförda organisationsförändringar har inneburit drastiska förändringar i domarens arbetssituation. Tidigare hade domaren kontroll över de mål som lottades på henne eller honom, från det att målen kom in till de avgjordes. Till sitt förfogande hade domaren en eller flera handläggare samt sekreterare. Domaren hade alltså en arbetsledande roll och därmed kontroll över arbetssituationen. Arbetssättet var självständigt och lämnade stort utrymme för domaren att redan under beredningen av målen söka efter konstruktiva lösningar, arbetsbesparande handläggning, etc.

Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.

I och med förändringarna har alltså en stor del av de arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande försvunnit för domaren, liksom möjligheterna att påverka arbetssituationen och ta ansvar för en rättssäker handläggning. När det gäller domaryrkets attraktivitet blir konsekvenserna av dessa förändringar särskilt intressanta om dessa relateras till vetskapen om att autonomi i fråga om arbetsinnehåll och arbetsplanering är en viktig, kanske avgörande, motivationsfaktor i kunskapsintensiva yrken.

Förändringarna har också väckt debatt (se t.ex. rådmannen Mikael Ohlssons artikel på rättsdatabasen Infotorg den 17 juni 2014 och flera artiklar i Svea hovrätts festskrift). Det tycks dessutom som om debatten har fått viss effekt. Det finns nämligen ett antal exempel på domstolar som gått ifrån den renodlade beredningsmodellen och släppt in domarna på ett tidigare stadium i handläggnings­processen. Det är ett steg i rätt riktning.

De skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna bör bland annat ha stor integritet och ställa höga krav på kvalitet och professionalism. För att attrahera denna grupp jurister krävs att de erbjuds en arbetsmiljö som innefattar en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete. Det förutsätter också att lönen ligger på en konkurrenskraftig nivå som är i paritet med arbetsgivarens kravspecifikation. Om rekryteringsproblematiken tas på allvar är det faktorer som dessa som måste diskuteras mellan domstolschefer, statsmakterna och Domstolsverket.

-----------

Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Mona Aldestam och Cecilia Nermark Torgils

Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladet, Brännpunkt, i dag.

-----------

Bakgrundsfakta

Domstolsverket, som är en statlig myndighet under regeringen och som fungerar som serviceorganisation till Sveriges domstolar, har de senaste åren uppmärksammat rekryteringsproblem vid landets domstolar. Utredningar som Domstolsverket låtit utföra visar att jurister – både med och utan särskild domarutbildning – avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar.

Sveriges Domareförbund är ett yrkesförbund för domare med uppgift att bl.a. värna domarnas och domstolarnas självständighet.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Mikael Fagerheim
6 januari 2015 09:31

Svenska domstolar har stor brist på domare vilket innebär brist på kompetens i våra domstolar. Resultatet är inte oväntat med slarviga beslut och domar som kan få förödande konsekvenser för den enskilde. I ett nu pågående mål i Stockholms tingsrätt har man som exempel bytt referent fem gånger. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och riskerar att sätta rättsäkerheten helt ur spel. Man har även kunnat notera att storföretagen har stora fördelar av det faktum att våra domstolar verkar utgå ifrån att svenska storföretag inte begår medvetna fel.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya delägare i Vinge

Vinge har utsett två nya delägare och sex nya counsels.

Ny prefekt på Juridiska institutionen i Uppsala

Den 1 juli 2022 tillträdde Vladimir Bastidas, docent i europarätt, som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han efterträder professorn i civilrätt, Bengt Domeij, som innehaft tjänsten i tre år.

Ny delägare i Baker McKenzie

Advokaten Stefan Balazs inträder som delägare i Baker McKenzie.

Nya lagar och förordningar inför halvårsskiftet

Regeringskansliet publicerar en skrift om ett antal av de nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet 2022.

Polisen måste bli bättre på att gallra

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat polisens misstankeregister och konstaterar att polisen måste bli bättre på att gallra uppgifter som inte längre får finnas kvar i registret.

Roschier nyanställer

Advokat Emma Johansson ansluter till Roschiers konkurrensrättsteam i Stockholm.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 22 juni utnämnt fem nya domare.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Fredagen den 16 juni utnämnde regeringen elva nya domare.

Advokater åtalas

Två advokater, som utelöts ur Advokat-samfundet i juni förra året, åtalas för brott som de misstänks ha begått under tiden de var advokater. En av männen åtalas för bland annat förberedelse till mord.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Mikhail Kokhanchikov

Advokatsamfundets journalistpris

Jens Littorin tilldelas Advokatsamfundets journalistpris för sin bevakning av matchfixning inom svensk idrott.

40 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 40 ledamöter och 14 ledamöter har lämnat samfundet.

IMY inleder tillsyn av apotekskedjor

Integritetsskyddsmyndigheten ska utreda incidenter där personuppgifter har överförts från tre apoteks webbshopar till Facebook.

Ny domstolsbyggnad i Vänersborg

Domstolsverket har genomfört en upphandling av en ny domstolsbyggnad för tingsrätten samt mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

38 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 38 ledamöter och 18 ledamöter har lämnat samfundet.

Ny COO på DLA Piper

Advokatbyrån DLA Piper har rekryterat Anders Fernström till rollen som chief operating officer i Stockholm.

IMY publicerar vägledning för politiska aktörer

Integritetsskyddsmyndigheten har tagit fram en vägledning för politiska aktörer som beskriver hur dessa bör följa och tillämpa dataskyddsförordningen i samband med valkampanjer.

Nya riktlinjer om sanktionsavgifter och ansiktsigenkänning

Europeiska dataskyddsstyrelsen har antagit två nya riktlinjer om beräkning av sanktionsavgifter och brottsbekämpande myndigheters användning av ansiktsigenkänning.

IMY granskar Klarna

Integritetsskyddsmyndigheten har tagit emot ett antal klagomål från bland annat Tyskland och Finland mot Klarnas Checkout-tjänst och har nu därför inlett en tillsyn av bolaget.

Magnusson rekryterar

Advokat Ulf Djurberg lämnar Setterwalls och ansluter till Magnusson.

Ny delägare på Lindskog Malmström

Advokaten Erik Öhrskog har inträtt som ny delägare på Lindskog Malmström Advokatbyrå.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt