Bli kund Annonsera
fredag 15 november 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 5 januari 2015,

Domare värnar självständigheten

Att de skickligaste juristerna arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till domaryrket. Det skriver Sveriges Domareförbund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Statsmakterna har som målsättning att de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna ska söka anställning som ordinarie domare. Att det är de skickligaste och de för yrket mest lämpade juristerna som arbetar som domare är en grundförutsättning för allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet. Under senare år har det emellertid varit svårt att få kvalificerade och lämpliga jurister att söka sig till landets domstolar. Vad beror det på och vad kan göras för att ändra på det?

Rekryteringsproblemen har sin förklaring i flera faktorer. Skäl som lyfts fram av domarkåren är t.ex. för lågt löneläge och bl.a. till följd därav minskad status, orimliga produktionskrav samt förändringar av domstolarnas inre organisation.

Förändringar av domstolarnas inre organisation har motiverats av effektivitetsskäl och en ”renodling av domarrollen”, som i sig inte kan ses som något annat än resultatet av tillämpningen av New Public Management i domstolsväsendet. Mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer har införts. Domarna involveras i handläggningen först i anslutning till att målen ska avgöras. Målen förutsätts då vara så väl beredda att domaren kan döma på befintligt underlag. Arbetet med att driva målen framåt i beredningsprocessen har överlåtits till handläggare och sekreterare

Genomförda organisationsförändringar har inneburit drastiska förändringar i domarens arbetssituation. Tidigare hade domaren kontroll över de mål som lottades på henne eller honom, från det att målen kom in till de avgjordes. Till sitt förfogande hade domaren en eller flera handläggare samt sekreterare. Domaren hade alltså en arbetsledande roll och därmed kontroll över arbetssituationen. Arbetssättet var självständigt och lämnade stort utrymme för domaren att redan under beredningen av målen söka efter konstruktiva lösningar, arbetsbesparande handläggning, etc.

Organisationsförändringarna har lett till att domaren alltmer övergått till att bli en kugge i en större beredningsorganisation. Den arbetsledande rollen har gått förlorad, vilket har inneburit att flexibiliteten och förutsebarheten i arbetet har minskat. Möjligheterna till inflytande över beredningen har också gått förlorad. Bristfälliga rutiner för beredningsarbetet har ibland medfört handläggningsmisstag som varit svåra att åtgärda när målet väl hamnat på domarens skrivbord. Det senare är problematiskt mot bakgrund av att det fortfarande är domaren som har det formella ansvaret för målets handläggning.

I och med förändringarna har alltså en stor del av de arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande försvunnit för domaren, liksom möjligheterna att påverka arbetssituationen och ta ansvar för en rättssäker handläggning. När det gäller domaryrkets attraktivitet blir konsekvenserna av dessa förändringar särskilt intressanta om dessa relateras till vetskapen om att autonomi i fråga om arbetsinnehåll och arbetsplanering är en viktig, kanske avgörande, motivationsfaktor i kunskapsintensiva yrken.

Förändringarna har också väckt debatt (se t.ex. rådmannen Mikael Ohlssons artikel på rättsdatabasen Infotorg den 17 juni 2014 och flera artiklar i Svea hovrätts festskrift). Det tycks dessutom som om debatten har fått viss effekt. Det finns nämligen ett antal exempel på domstolar som gått ifrån den renodlade beredningsmodellen och släppt in domarna på ett tidigare stadium i handläggnings­processen. Det är ett steg i rätt riktning.

De skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna bör bland annat ha stor integritet och ställa höga krav på kvalitet och professionalism. För att attrahera denna grupp jurister krävs att de erbjuds en arbetsmiljö som innefattar en rimlig arbetsbörda och goda möjligheter att styra och planera sitt arbete. Det förutsätter också att lönen ligger på en konkurrenskraftig nivå som är i paritet med arbetsgivarens kravspecifikation. Om rekryteringsproblematiken tas på allvar är det faktorer som dessa som måste diskuteras mellan domstolschefer, statsmakterna och Domstolsverket.

-----------

Styrelsen för Sveriges Domareförbund genom Mona Aldestam och Cecilia Nermark Torgils

Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladet, Brännpunkt, i dag.

-----------

Bakgrundsfakta

Domstolsverket, som är en statlig myndighet under regeringen och som fungerar som serviceorganisation till Sveriges domstolar, har de senaste åren uppmärksammat rekryteringsproblem vid landets domstolar. Utredningar som Domstolsverket låtit utföra visar att jurister – både med och utan särskild domarutbildning – avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar.

Sveriges Domareförbund är ett yrkesförbund för domare med uppgift att bl.a. värna domarnas och domstolarnas självständighet.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Mikael Fagerheim
6 januari 2015 09:31

Svenska domstolar har stor brist på domare vilket innebär brist på kompetens i våra domstolar. Resultatet är inte oväntat med slarviga beslut och domar som kan få förödande konsekvenser för den enskilde. I ett nu pågående mål i Stockholms tingsrätt har man som exempel bytt referent fem gånger. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och riskerar att sätta rättsäkerheten helt ur spel. Man har även kunnat notera att storföretagen har stora fördelar av det faktum att våra domstolar verkar utgå ifrån att svenska storföretag inte begår medvetna fel.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Mikael Risedal

Lundensare bästa student i affärsjuridik

Årets upplaga av Business law challenge lockade många av landets juriststudenter. I finalen korades Marielle Larsson vid Lunds universitet till vinnare och tog hem titeln Business law student of the year.

Ny generaldirektör utsedd för Brå

Regeringen har utsett Kristina Svartz till ny generaldirektör för Brottsförebyggande rådet.

Ny VD på Delphi i Göteborg

Advokatfirman Delphi har utsett Annelie Liljeqvist till VD på sitt Göteborgskontor. 

Foto Stuart Miles

Offentlig sektor bättre på att anmäla incidenter

Datainspektionens rapport visar att anmälda personuppgiftsincidenter mellan januari och september har ökat med närmare 30 procent jämfört med samma period förra året.

24 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 24 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 november.

Foto stocksnapper

Fem domare utnämnda

Regeringen har 7 november utnämnt fem nya domare.

Granskning av brottsbekämpande myndigheter klar

Datainspektionen har granskat den förteckning som brottsbekämpande myndigheter måste ha över register och behandling av personuppgifter som omfattas av brottsdatalagen.

Nystartad skattebyrå

Ett antal namnkunniga skatteexpertar har gått samman och bildat skattebyrån Unum Tax.

Foto EU-domstolen

Svensk och finsk EU-domare på plats

Efter att de båda utsetts tidigare i år har nu Sveriges och Finlands domare tillträtt i EU-domstolen i Luxemburg.

Nya domare

Regeringen har den 31 oktober utnämnt tre nya rådmän.

Datainspektionen utökar granskning

Nu utökas granskningen av hur företag använder samtycke för att samla in personuppgifter. Datainspektionen inleder tillsyn av ytterligare bolag.

Foto © tomloel

Ansträngt läge i migrationsdomstolarna

Migrationsdomstolarnas balanser väntas enligt Domstolsverket öka de kommande åren och målen kommer fortsatt ta mycket lång tid att avgöra.

Advokater till nystartad fullservicebyrå

Ett tjugotal jurister bildar Astra Advokater med fokus på affärsjuridik, affärsprocess, affärsrelaterad straffrätt och skatterätt.

Foto Advokatfirman Vinge

Prisas för insatser inom advokatyrket

Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket tilldelas Maria-Pia Hope på Vinge för hennes engagemang inom ledarskap och jämställdhetsfrågor.

Foto Linköpings Universitet

Affärsjuridiska program firar 25 år

Linköpings universitet har firat de affärsjuridiska programmens 25-årsjubileum med föreläsningar, forskningsevent och sociala aktiviteter.

Polisen får använda ansiktsigenkänning

Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig men uppmanar polisen att slå fast hur länge uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas.

Foto © Hans Joachim Roy | Dreamstime.com

Polisens misstanke-register granskas

Datainspektionen ska kontrollera om uppgifter om personer som inte längre är misstänkta tas bort från polisens misstankeregister.

Åklagaren överklagar inte dom om polisskott

Stockholms tingsrätt frikände tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds och åklagaren väljer att inte överklaga domen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt