Har öppnat domstolen mot omvärlden
VERKTYG
Marianne Lundius började sin juridiska karriär 1976 genom att sitta ting i Ystads tingsrätt. Hon var inte ensam i släkten om att välja juristbanan, med en advokat som pappa och en stadsnotarie som mamma. Även syskonen valde juridiken. Marianne Lundius mormor, som frånskild med två barn, valde även hon att på 20-talet läsa juridik.
- Det finns ett påbrå, säger hon.
Första kvinnliga juristen
Efter tingstjänstgöringen var Marianne Lundius den första kvinnan att bli anställd som biträdande jurist på Advokatfirman Lagerlöf.
Där inleddes en lång yrkeskarriär och hon berättar att byrån var en bra skola. Initialt arbetade hon med blandad affärsjuridik för att sedan arbeta med skatterätt, associationsrätt och avtalsrätt inom ramen för M&A-verksamhet, som också inkluderade aktiemarknads- och börsrätt. Hon hade även flera styrelseuppdrag, däribland H&M.
I samband med att byrån började att samarbeta med Linklaters kom frågan om hon var intresserad av att bli domare.
Marianne Lundius berättar att morfadern hade sagt till henne och systern att ”Flickor, ni ska bli domare, det är det finaste man kan bli”. Den 1 september 1998 började hon på Högsta domstolen, samma dag som Torgny Håstad.
- Rättsområdena var för mig till stor del nya, jag hade inte arbetat med flera av dem sedan jag satt ting. Det var en utmaning att finna mig till rätta i denna annorlunda miljö och att få tid att läsa in de nya rättsområden som jag ansåg att jag måste behärska, säger hon.
Övergången från byrå till HD
Marianne Lundius berättar att det var stora kulturskillnader mellan byrån och domstolen.
- Jag kom från en av de största affärsjuridiska advokatbyråerna med många anställda där jag var delägare. Miljön på byrån var bullrig, stämningen något rå eller kanske synnerligen öppenhjärtig, organisationen var modern och digitaliserad och verksamheten var såväl nationell som internationell.
Miljön i domstolen var däremot lugn och tyst.
- Det hörs inte när man tänker, berättar hon att en av hennes kollegor sa. Bondeska palatset var glest befolkat eftersom en stor del av personalen satt i lokaler på andra sidan gatan och en del justitieråd arbetade med sina mål i hemmet.
Stämningen var vänligt neutral och organisationen var omodern och inte särskilt digitaliserad, berättar Marianne Lundius.
Domstolen i förändring
Domstolen får cirka 6.000 mål per år varav 5.000 kräver prövningstillstånd. Av dessa får enligt Marianne Lundius ungefär 150 mål prövningstillstånd och det är på dessa mål som innehåller intressanta och viktiga prejudikatfrågor som domstolens krut ska läggas ner.
Övriga mål som saknar allt prejudikatintresse bör hanteras så snabbt som möjligt så att parterna inte behöver vänta på besked om att hovrättens avgörande har vunnit laga kraft.
- När jag blev ordförande så satte jag upp som mål för domstolen: ”En effektiv prejudikatbildning med hög kvalitet”. Den målsättningen kan uppfattas som en plattityd men en stor del av domstolen resurser användes till att handlägga de mål som saknade allt prejudikatintresse, säger Marianne Lundius.
För att uppfylla målsättningen att prejudikatbildningen skulle vara effektiv, det vill säga att bland annat omloppstiden skulle vara kort och att rätt frågor skulle besvaras, så krävdes en ny organisation som kunde tillgodose detta ändamål. Det gällde då framför allt att skapa tid för justitiesekreterarna så att de kunde arbeta ostört med de svåra målen.
- Vi har nu efter mycket arbete och gemensamma krafter en ny organisation på plats. Vi har också föredragande justitiesekreterare på distans i Malmö och Göteborg, vilket breddat våra rekryteringsmöjligheter.
De nya arbetsmetoderna med fokus på de svårare målen höjer också meritvärdet i justitiesekreterartjänsten, säger Marianne Lundius.
Domstolen går nu vidare med kategorisering av mål för att kunna öka kvaliteten i prejudikatbildningen och bevilja prövningstillstånd i de mål som är bäst lämpade för att belysa en viss rättsfråga eller anvisa en viss rättslig metod. Domstolen anordnar även prejudikatmöten där olika aktörer bjuds in för att ha synpunkter på prejudikatbildningen.
- Vi har hittills haft ett par straffrättsmöten, ett par civilrättsmöten, ett par hovrättsmöten och ett möte med rättsvetare. En positiv bieffekt av dessa möten är att domstolen har öppnats gentemot omvärlden.
I kvalitetsbegreppet ligger också välskrivna domar, säger Marianne Lundius. Det nya sättet att skriva med styckeindelade domar underlättar referenser och preciserar tanken. Rubriksättning gör avgörandena lättare att läsa. Den rättsliga tolkningen eller rättsgrundsatsen preciseras varefter den tillämpas i målet.
Ordförandeskapet
Marianne Lundius poängterar att ordföranden i Högsta domstolen primärt är domare och ordförande på den ena dömande avdelningen. Formellt är ordföranden administrativ chef för domstolen och ansvarar för att organisationen arbetar på ett sätt som är i överensstämmelse med lagar och förordningar och att medelsförvaltningen sköts på ett korrekt sätt.
- Det var bland annat just detta administrativa ansvar som fick mig att granska organisationen noggrant och inse att det behövdes en modernisering och effektivisering av organisationen.
Att ändra en gammal domstol med en delvis föråldrad organisation är en tuff uppgift, säger hon. Det tog många år och mycket kraft, men med hjälp av några förändringsbenägna medarbetare, konsulthjälp utifrån samt med ett starkt stöd och hjälp från kollegerna så lyckades det.
- Jag kan nu njuta av fördelarna med den nya organisationen och koncentrera mig på dömandet.
Hon berättar även att det finns många intressanta sociala engagemang såsom bland annat jubileer, nordiska och europeiska presidentmöten, kungamiddagar och kronprinsessbröllop som man får delta i.
- Uppgiften att vara ordförande har kort sagt varit varierande och krävande.
Minnesvärda mål
Det första mål Marianne Lundius kommer att tänka på är det så kallade Juniavgörandet från 2013, ne bis in idem, där Högsta domstolen dömde i plenum. Domstolen förklarade då att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott omfattar det svenska systemet med skattetillägg och påföljd för brott mot skattebrottslagen.
- Rättsutredningen var på 1.200 sidor och det var en speciell syn när alla ledamöterna med sina tjocka rättsutredningar tog plats i plenisalen.
För de ledamöter som deltog i ett avgörande om samma fråga 2010 var det särskilt intressant. Hon själv och Stefan Lindskog, som är hennes efterträdare som ordförande, var då skiljaktiga och menade att det fanns klart stöd för att underkänna den svenska ordningen där både skattetillägg och ansvar för skattebrott kunde dömas ut.
Hon nämner också det första avgörandet, den så kallade Lundgren-domen 2005, i en lång räcka av avgöranden, avseende rätt till skadestånd för ideell skada när rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen kränkts genom långsam handläggning.
Marianne Lundius minns också avgörandet avseende normerandet av uppsåtets nedre gräns 2004, det så kallade likgiltighetsuppsåtet. Ett annat intressant avgörande är det så kallade Blakeavgörandet. Blake fråntogs sitt medborgarskap i strid med grundlagen och gavs rätt till ersättning för överträdelsen och då även för ideell skada, trots att regeringsformen saknar bestämmelser om rätt till ersättning, konstaterar Marianne Lundius. Han är den förste som har fått skadestånd för grundlagskränkning.
Rättsutvecklingen
Marianne Lundius menar att domstolarnas ställning har stärkts. Europeiseringen av rättssystemet har fört med sig en större självständighet för domstolarna. Normkonflikterna har blivit vanligare såväl på grund av EU-rätten som Europakonventionen.
- Domarens uppgift kommer att likna mer common law-domarens i en mer praxisinriktad normering av rätten bland annat genom EU-domstolens utveckling av unionsrätten och Europadomstolens utveckling av konventionsrätten. Den samhälleliga, medicinska, tekniska och framför allt digitala utvecklingen går så snabbt att lagstiftaren inte hinner med. Detta leder till att domstolarna får lösa de frågor som inte lagstiftaren hinner lösa.
Hon tror även att det är svårare att lagstifta i det parlamentariska läge som vi har i dag. Det kan leda till en öppnare lagstiftning. Det överlämnas till rättstillämparen att mejsla ut regelverket på detaljnivå. Samtidigt finns det begräsningar i domstolarnas normbildning eftersom domstolarna inte förfogar över en fullskalig utredningsapparat och inte heller kan använda sig av övergångsreglering.
Råd till unga jurister
Marianne Lundius menar att många unga i dag har en övertro på karriärplanering.
- Vad som gäller är att arbeta hårt och alltid göra sitt bästa.
Man ska även välja rätt livspartner som är beredd att dela ansvar för hem och barn. Valet av chef är också viktigt. Chefen ska vara ett gott stöd och släppa fram en yngre förmåga.
- Dessutom måste man ha tur, säger Marianne Lundius.
Framtiden
Efter pensioneringen kommer Marianne Lundius att vara fullt sysselsatt. Hon sitter i bland annat Aktiemarknadsnämnden, Börsens disciplinnämnd och Swedsecs disciplinnämnd, i vilka hon är vice ordförande. På lantstället kommer hon att kunna stanna så länge att fruktskörden kan bärgas och de egna barnen har själva fått barn. Marianne Lundius säger att hon är en vanlig människa som står med fötterna på jorden. Man ska bottna i sig själv och i sitt vardagsliv.
- Att kunna juridik är viktigt, men att ha ett gott omdöme är än viktigare, säger hon avslutningsvis.
UTBILDNING
» Till utbildningarHäktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.