Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 november 2015,

Har öppnat domstolen mot omvärlden

Att börja på Högsta domstolen efter ett par decennier på byrå var ett stort steg för Marianne Lundius, HD:s ordförande. Domstolen var tyst och omodern jämförd med byrån som var en bullrig och modern organisation. Men genom sitt arbete har hon nu gjort att domstolen blivit en tidsenlig arbetsplats med fokus på huvuduppgiften att bilda prejudikat.
Marianne Lundius
Foto: Erica Krabbe

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Marianne Lundius började sin juridiska karriär 1976 genom att sitta ting i Ystads tingsrätt. Hon var inte ensam i släkten om att välja juristbanan, med en advokat som pappa och en stadsnotarie som mamma. Även syskonen valde juridiken. Marianne Lundius mormor, som frånskild med två barn, valde även hon att på 20-talet läsa juridik.

- Det finns ett påbrå, säger hon.

Första kvinnliga juristen

Efter tingstjänstgöringen var Marianne Lundius den första kvinnan att bli anställd som biträdande jurist på Advokatfirman Lagerlöf.

Där inleddes en lång yrkeskarriär och hon berättar att byrån var en bra skola. Initialt arbetade hon med blandad affärsjuridik för att sedan arbeta med skatterätt, associationsrätt och avtalsrätt inom ramen för M&A-verksamhet, som också inkluderade aktiemarknads- och börsrätt. Hon hade även flera styrelseuppdrag, däribland H&M.

I samband med att byrån började att samarbeta med Linklaters kom frågan om hon var intresserad av att bli domare.

Marianne Lundius berättar att morfadern hade sagt till henne och systern att ”Flickor, ni ska bli domare, det är det finaste man kan bli”. Den 1 september 1998 började hon på Högsta domstolen, samma dag som Torgny Håstad.

- Rättsområdena var för mig till stor del nya, jag hade inte arbetat med flera av dem sedan jag satt ting. Det var en utmaning att finna mig till rätta i denna annorlunda miljö och att få tid att läsa in de nya rättsområden som jag ansåg att jag måste behärska, säger hon.

Övergången från byrå till HD

Marianne Lundius berättar att det var stora kulturskillnader mellan byrån och domstolen.

- Jag kom från en av de största affärsjuridiska advokatbyråerna med många anställda där jag var delägare. Miljön på byrån var bullrig, stämningen något rå eller kanske synnerligen öppenhjärtig, organisationen var modern och digitaliserad och verksamheten var såväl nationell som internationell.

Miljön i domstolen var däremot lugn och tyst.

- Det hörs inte när man tänker, berättar hon att en av hennes kollegor sa. Bondeska palatset var glest befolkat eftersom en stor del av personalen satt i lokaler på andra sidan gatan och en del justitieråd arbetade med sina mål i hemmet.

Stämningen var vänligt neutral och organisationen var omodern och inte särskilt digitaliserad, berättar Marianne Lundius.

Domstolen i förändring

Domstolen får cirka 6.000 mål per år varav 5.000 kräver prövningstillstånd. Av dessa får enligt Marianne Lundius ungefär 150 mål prövningstillstånd och det är på dessa mål som innehåller intressanta och viktiga prejudikatfrågor som domstolens krut ska läggas ner.

Övriga mål som saknar allt prejudikatintresse bör hanteras så snabbt som möjligt så att parterna inte behöver vänta på besked om att hovrättens avgörande har vunnit laga kraft.

- När jag blev ordförande så satte jag upp som mål för domstolen: ”En effektiv prejudikatbildning med hög kvalitet”. Den målsättningen kan uppfattas som en plattityd men en stor del av domstolen resurser användes till att handlägga de mål som saknade allt prejudikatintresse, säger Marianne Lundius.

För att uppfylla målsättningen att prejudikatbildningen skulle vara effektiv, det vill säga att bland annat omloppstiden skulle vara kort och att rätt frågor skulle besvaras, så krävdes en ny organisation som kunde tillgodose detta ändamål. Det gällde då framför allt att skapa tid för justitiesekreterarna så att de kunde arbeta ostört med de svåra målen.

- Vi har nu efter mycket arbete och gemensamma krafter en ny organisation på plats. Vi har också föredragande justitiesekreterare på distans i Malmö och Göteborg, vilket breddat våra rekryteringsmöjligheter.

De nya arbetsmetoderna med fokus på de svårare målen höjer också meritvärdet i justitiesekreterartjänsten, säger Marianne Lundius.

Domstolen går nu vidare med kategorisering av mål för att kunna öka kvaliteten i prejudikatbildningen och bevilja prövningstillstånd i de mål som är bäst lämpade för att belysa en viss rättsfråga eller anvisa en viss rättslig metod.  Domstolen anordnar även prejudikatmöten där olika aktörer bjuds in för att ha synpunkter på prejudikatbildningen.

- Vi har hittills haft ett par straffrättsmöten, ett par civilrättsmöten, ett par hovrättsmöten och ett möte med rättsvetare. En positiv bieffekt av dessa möten är att domstolen har öppnats gentemot omvärlden.

I kvalitetsbegreppet ligger också välskrivna domar, säger Marianne Lundius. Det nya sättet att skriva med styckeindelade domar underlättar referenser och preciserar tanken. Rubriksättning gör avgörandena lättare att läsa. Den rättsliga tolkningen eller rättsgrundsatsen preciseras varefter den tillämpas i målet.

Ordförandeskapet

Marianne Lundius poängterar att ordföranden i Högsta domstolen primärt är domare och ordförande på den ena dömande avdelningen. Formellt är ordföranden administrativ chef för domstolen och ansvarar för att organisationen arbetar på ett sätt som är i överensstämmelse med lagar och förordningar och att medelsförvaltningen sköts på ett korrekt sätt.

- Det var bland annat just detta administrativa ansvar som fick mig att granska organisationen noggrant och inse att det behövdes en modernisering och effektivisering av organisationen.

Att ändra en gammal domstol med en delvis föråldrad organisation är en tuff uppgift, säger hon. Det tog många år och mycket kraft, men med hjälp av några förändringsbenägna medarbetare, konsulthjälp utifrån samt med ett starkt stöd och hjälp från kollegerna så lyckades det.

- Jag kan nu njuta av fördelarna med den nya organisationen och koncentrera mig på dömandet.

Hon berättar även att det finns många intressanta sociala engagemang såsom bland annat jubileer, nordiska och europeiska presidentmöten, kungamiddagar och kronprinsessbröllop som man får delta i.

- Uppgiften att vara ordförande har kort sagt varit varierande och krävande.

Minnesvärda mål

Det första mål Marianne Lundius kommer att tänka på är det så kallade Juniavgörandet från 2013, ne bis in idem, där Högsta domstolen dömde i plenum. Domstolen förklarade då att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott omfattar det svenska systemet med skattetillägg och påföljd för brott mot skattebrottslagen.

- Rättsutredningen var på 1.200 sidor och det var en speciell syn när alla ledamöterna med sina tjocka rättsutredningar tog plats i plenisalen.

För de ledamöter som deltog i ett avgörande om samma fråga 2010 var det särskilt intressant. Hon själv och Stefan Lindskog, som är hennes efterträdare som ordförande, var då skiljaktiga och menade att det fanns klart stöd för att underkänna den svenska ordningen där både skattetillägg och ansvar för skattebrott kunde dömas ut.

Hon nämner också det första avgörandet, den så kallade Lundgren-domen 2005, i en lång räcka av avgöranden, avseende rätt till skadestånd för ideell skada när rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen kränkts genom långsam handläggning.

Marianne Lundius minns också avgörandet avseende normerandet av uppsåtets nedre gräns 2004, det så kallade likgiltighetsuppsåtet. Ett annat intressant avgörande är det så kallade Blakeavgörandet. Blake fråntogs sitt medborgarskap i strid med grundlagen och gavs rätt till ersättning för överträdelsen och då även för ideell skada, trots att regeringsformen saknar bestämmelser om rätt till ersättning, konstaterar Marianne Lundius. Han är den förste som har fått skadestånd för grundlagskränkning.

Rättsutvecklingen

Marianne Lundius menar att domstolarnas ställning har stärkts. Europeiseringen av rättssystemet har fört med sig en större självständighet för domstolarna. Normkonflikterna har blivit vanligare såväl på grund av EU-rätten som Europakonventionen.

- Domarens uppgift kommer att likna mer common law-domarens i en mer praxisinriktad normering av rätten bland annat genom EU-domstolens utveckling av unionsrätten och Europadomstolens utveckling av konventionsrätten. Den samhälleliga, medicinska, tekniska och framför allt digitala utvecklingen går så snabbt att lagstiftaren inte hinner med. Detta leder till att domstolarna får lösa de frågor som inte lagstiftaren hinner lösa.

Hon tror även att det är svårare att lagstifta i det parlamentariska läge som vi har i dag. Det kan leda till en öppnare lagstiftning. Det överlämnas till rättstillämparen att mejsla ut regelverket på detaljnivå. Samtidigt finns det begräsningar i domstolarnas normbildning eftersom domstolarna inte förfogar över en fullskalig utredningsapparat och inte heller kan använda sig av övergångsreglering.

Råd till unga jurister

Marianne Lundius menar att många unga i dag har en övertro på karriärplanering.

- Vad som gäller är att arbeta hårt och alltid göra sitt bästa.

Man ska även välja rätt livspartner som är beredd att dela ansvar för hem och barn. Valet av chef är också viktigt. Chefen ska vara ett gott stöd och släppa fram en yngre förmåga.

- Dessutom måste man ha tur, säger Marianne Lundius.

Framtiden

Efter pensioneringen kommer Marianne Lundius att vara fullt sysselsatt. Hon sitter i bland annat Aktiemarknadsnämnden, Börsens disciplinnämnd och Swedsecs disciplinnämnd, i vilka hon är vice ordförande. På lantstället kommer hon att kunna stanna så länge att fruktskörden kan bärgas och de egna barnen har själva fått barn. Marianne Lundius säger att hon är en vanlig människa som står med fötterna på jorden. Man ska bottna i sig själv och i sitt vardagsliv.

- Att kunna juridik är viktigt, men att ha ett gott omdöme är än viktigare, säger hon avslutningsvis.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt