Panelen bestod av Lars Hallberg, polismästare vid länskriminalpolisen i Stockholm,  Anders Perklev, Riksåklagaren, Charlotte Brokenlind, lagman vid Jönköpings tingsrätt, Morgan Johansson, ordförande i justitieutskottet samt justitieminister Beatrice Ask. Moderator var professor Mårten Schultz.

Det senaste året har det talats mycket om näthat och vi har sett upploppslikande scener efter kränkningar via Instagram. I sociala medier har många upprörda känslor uttryckts, bland annat efter att hovrätten sänkte skadeståndet gällande en sexfilm som spridits på nätet.

Har rättsväsendet kapitulerat?

Mårten Schultz konstaterade inledningsvis att kränkningar inte är något nytt, människor har kränkt varandra i alla tider. Skillnaden idag är att den nya teknologin gör att spridningen är större, det kostar ingenting och det finns goda möjligheter för den som sprider uppgifterna att få vara anonym. Han menade att allmänhetens bild är att rättsväsendet har kapitulerat inför kränkningarna på internet.

Panelen var dock enig om att rättsväsendet inte hade gett upp. Representanter från polis och åklagare ansåg däremot att frågorna inte var prioriterade. De menade att det krävs ökad effektivitet och större utbildningsinsatser för att ta tag i frågan. Justitieministern framhöll att det finns resurser men att det som krävs är att polis och åklagare släpper sin försiktighet i hanteringen av frågorna.

Ny teknik och nya grepp?

Brotten som är aktuella finns redan, det är bara tekniken som är ny. Anders Perklev gjorde jämförelsen med bilismen där också den tekniska utvecklingen gick framåt mycket fort. Han konstaterade att det i många avseenden är fantastiskt men också att det alltid finns en baksida. Istället för att förbjuda ny teknik funderade han på om den istället kunde användas för att stävja missbruket av den. Skulle exempelvis domstol kunna besluta om att vissa bilder ska tas bort på internet och sedan genomföra detta genom handräckning. Eller ska en myndighet lagligt få hacka nätet för att kunna ta bort vissa uppgifter ?

Lars Hallberg berättade att polisen tagit nya grepp genom att själva finnas på Facebook, twitter och ha en egen YouTubekanal. Det pågår även en förstudie att skapa ett nationellt IT-brottscentrum. Enligt Lars Hallberg så behöver själva attityden till kränkningar på internet förändras, framförallt hos ungdomar, som idag anser det ganska normalt med mobbning på internet.

Lagstiftning krävs

Charlotte Brokenlind var mycket tydlig i sitt budskap. Hon menade att åtgärder borde vidtas direkt och ansåg att det kräver lagstiftning. Enligt Charlotte Brokenlind tvekar lagstiftaren eftersom frågan om yttrandefriheten alltid kommer upp liksom frågan om censur. Hon konstaterade dock att den som högljutt kräver lagstiftning själv kan bli uthängd på internet vilket medför att man drar sig för att uttala sig. Det leder slutligen till att yttrandefriheten är ett hot mot sig själv.

I debatten om Lexbase menade Charlotte Brokenlind vidare att det ytterst måste finnas en myndighet som har ansvaret för att dra ut sladden när det gått för långt. Enligt henne har Datainspektionen inte tillräckligt med muskler och hon betonade också att frågan om utgivningsbevis måste ses över.

Även Morgan Johansson konstaterade att frågan om Lexbase var något man måste komma till rätta med, även om det kräver en grundlagsändring. Han framhöll dock att han hoppades att det kunde lösas via vanlig lag eftersom det skulle gå snabbare. Han trodde att det skulle kunna göras utan att skada publicistiska intressen.

Morgan Johansson menade att internet inte ska vara något laglöst land. Samma regler ska gälla där som i det riktiga livet och kanske ska kränkningar på internet betraktas som mer allvarliga eftersom de ligger där för all evighet. Åhörarna skrattade när han konstaterade att det är skönt att ha varit ung före den här tekniska utvecklingen.

Mycket arbete görs redan

Beatrice Ask la tyngdpunkten på att det faktiskt pågår arbete för att se över de här delarna samt att många åtgärder redan gjorts. Hon funderade över om ansvaret kan skärpas för den som tillhandahåller en hemsida och om diskussionen om utgivningsbevisen kan tas upp på nytt. Som alla paneldeltagare konstaterade även Beatrice Ask att det är ett problem att det saknas statistik på området. Hon berättade däremot att BRÅ nu fått i uppdrag att utreda detta och redovisa det i februari 2015.

I frågestunden berättade Anna Skarhed, JK, att 300 förtalsanmälningar gällande Lexbase hamnat på deras bord  i och med utgivningsbeviset. Hon ville dock påpeka att även utan ett utgivningsbevis hade lagföring kunnat ske men då av åklagare. Hon ansåg att det var något som missades i debatten. Även i övrigt såg de en ökning av anmälningar, dock främst gällande hets mot folkgrupp.

Mårten Schultz avrundade en mycket intressant debatt med att kasta ut frågan om det var brottsligt att sprida en nakenbild av honom, tagen före den nya lagen,  till en krets av cirka 20 personer. Inte många trodde att det skulle vara brottsligt. Frågan som hänger kvar efter debatten är därför hur man ska komma åt spridandet av integritetskänslig information som inte är brottslig.