Bli kund Annonsera
fredag 29 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 30 april 2015,

Nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt - ett lagförslag som kan få omfattande konsekvenser

David Kleist, juris doktor i finansrätt, kommenterar lagförslaget om att göra skatteflyktslagen tillämplig på kupongskattelagen.
David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är även verksam som konsult åt Advokatfirman Vinge.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Den 27 januari 2015 genomfördes en ändring av moder-dotterbolagsdirektivet som innebär att en skatteflyktsbestämmelse infördes i direktivet. Enligt artikel 1.2 i direktivet ska medlemsstaterna inte bevilja förmåner enligt direktivet till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med direktivet och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Det anges vidare att ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller en del. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska enligt artikel 1.3 ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som inte genuina i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Slutligen anges i artikel 1.4 att direktivet inte ska hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av skatteflykt, skattebedrägeri eller missbruk.

I syfte att implementera den nya direktivbestämmelsen har Finansdepartementet tagit fram en promemoria enligt vilken skatteflyktslagen, med verkan från den 1 januari 2016, ska kunna tillämpas även vid fastställande av underlag för kupongskatt. I nuläget gäller skatteflyktslagen enbart fastställande av underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. Samtidigt föreslås att den så kallade bulvanregeln i 4 § tredje stycket kupongskattelagen ska tas bort.

I fråga om förslagets effekter för företagen uttalas i promemorian att förslaget om att kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen bara ska träffa icke-genuina arrangemang och att effekten därför bedöms bli mycket liten. Jag är inte så säker på det. För det första kan man fråga sig vad som är ett icke-genuint arrangemang. För det andra är det ett uttryck som inte förekommer i skatteflyktslagen, och det finns därför en osäkerhet om tillämpningen kommer att begränsas till sådana situationer, särskilt med beaktande av domstolarnas allt mer frekventa tillämpning av skatteflyktslagen under senare år.

Enligt skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om (i) rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, (ii) den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, (iii) skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och (iv) ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Om skatteflyktslagen anses vara tillämplig är utgångspunkten att underlaget för uttag av skatt ska fastställas som om rättshandlingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet – bortsett från skatteförmånen – som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, ska beslutet dock i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet och om dessa grunder för beslutet om fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat ska underlaget för att ta ut skatt uppskattas till skäligt belopp.

Att i förväg avgöra om skatteflyktslagen kan tillämpas i en viss situation och vilka skattekonsekvenser som i så fall skulle inträda är, för att uttrycka sig milt, en utmaning. Vi kan ta ett exempel.

En fysisk person bosatt i staten A har bildat ett holdingbolag i staten B, som är en medlemsstat i EU, i syfte att investera i olika europeiska bolag. En anledning till etableringen av holdingbolaget är att staten B inte tar ut någon källskatt på utdelning, men etableringen av holdingbolaget har också andra fördelar så som att det underlättar vid finansiering av förvärv och administration av dotterbolag. Som en första investering förvärvar holdingbolaget aktierna i ett svenskt aktiebolag. Följande år lämnar aktiebolaget utdelning till holdingbolaget. Ska svensk kupongskatt utgå på utdelningen?

Enligt dagens regler står det klart att utdelning till holdingbolaget omfattas av undantaget från kupongskatt i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Efter den 1 januari 2016 kommer, om lagförslaget genomförs, en bedömning också att behöva göras enligt skatteflyktslagen.

Det står klart att förfarandet att etablera holdingbolaget medför en skatteförmån för den fysiska personen i jämförelse med att köpa aktier i aktiebolaget direkt, eftersom kupongskatt i så fall skulle ha utgått på utdelningen. Det står också klart att den fysiska personen har medverkat till förfarandet. Därmed är de två första rekvisiten för tillämpning av skatteflyktslagen uppfyllda. I fråga om skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet finns utrymme för olika bedömningar och det finns stor osäkerhet om hur de olika skälen för att bilda holdingbolaget ska vägas mot varandra. Slutligen kan man fråga sig om det skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet att fastställa underlaget för kupongskatt till noll enligt undantagsbestämmelsen i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Vem vet?

En ytterligare komplikation är hur en tillämpning av skatteflyktslagen skulle förhålla sig till Sveriges dubbelbeskattningsavtal med staten B som, om det är utformat i enlighet med OECD:s modellavtal, normalt begränsar Sveriges skatteuttag vid utdelning från ett aktiebolag till ett moderföretag i B till 5 procent av bruttobeloppet. Det finns inte utrymme för att i detta sammanhang gå in på denna fråga, men rättspraxis tyder på att skatteflyktslagen kan tillämpas oavsett vad skatteavtalet stadgar.

Vad skulle då en tillämpning av skatteflyktslagen innebära? Förmodligen att Sverige bortser från holdingbolaget och påför kupongskatt som om utdelningen hade lämnats direkt till den fysiska personen. Innebär det att Sveriges beskattningsrätt begränsas av Sveriges skatteavtal med staten A? Kanske. Den fysiska personen kommer dock knappast medges avräkning för den svenska skatten från skatt som betalas i staten A när holdingbolaget lämnar utdelning, och det finns därför en stor risk för dubbelbeskattning.

Lagförslaget väcker en lång rad frågor. Jag har i denna artikel bara skrapat på ytan. Det kan dock konstateras att förslaget, om det genomförs, leder till ökad rättsosäkerhet. Enligt min bedömning utgör denna osäkerhet inte ”en mycket liten effekt” för företagen. Osäkerheten i fråga om skatteflyktslagens tillämplighet omfattar ett stort antal situationer. Om skatteflyktslagen blir tillämplig kan detta dessutom få en rad följder, exempelvis vad gäller möjligheten att åberopa skatteavtal. Frågan är om dessa negativa effekter i form av minskad förutsebarhet uppväger de fördelar förslaget kan tänkas ha.

----------------------------

David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt som konsult åt
Advokatfirman Vinge.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt