Ska man bli skadeståndsskyldig om man gör en dålig affär?
VERKTYG
Frågan om styrelseansvar är ständigt aktuell och står återigen i fokus. Frågan har vridits och vänts, men den grundläggande problematiken kvarstår. Vad gäller egentligen? När innebär en dålig affär skadeståndsansvar för ledamöterna i en styrelse?
Aktiebolagslagen säger att om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska han eller hon ersätta skadorna. Det är självklart. Men hur drar domstolarna den gränsen?
Wistrand Advokatbyrå var nyligen ombud för ett antal före detta styrelseledamöter som instämdes vid Stockholms tingsrätt av ett bolag som var försatt i konkurs. Konkursförvaltaren menade att styrelseledamöterna var skadeståndsskyldiga eftersom de hade förvärvat ett annat bolag på ett alltför riskfyllt sätt. I efterhand visade det sig nämligen att affären var dålig, vilket senare ledde till konkursen.
Styrelseledamöterna försvarade sig med att de innan köpet genomfördes anlitat en advokatbyrå och två revisionsfirmor som granskade det tänkta köpeobjektet. Styrelsen genomförde köpet i tron och förhoppningen om att det skulle gynna bolaget. Med facit i hand blev det inte alls bra.
Styrelseledamöterna hävdade vidare att konkursförvaltaren aldrig borde ha dragit styrelseledamöterna till domstol ”bara” för att de råkat göra en dålig affär. De hänvisade till den i USA sedan länge etablerade ”business judgement rule” som i korthet innebär att domstolen endast ska göra en prövning av affärsmässigheten i styrelsens beslut om särskilda förhållanden föreligger. Vilket inte förelåg i det aktuella fallet.
De menade också att det var oaktsamt av konkursförvaltaren att tro att han skulle kunna ha framgång i tingsrätten. Därför skulle han ersätta ledamöterna för alla kostnader som tvisten medförde. Visserligen skulle konkursboet få betala om konkursförvaltaren förlorade målet, men i konkursboet kunde man, som oftast, inte lita på att det fanns någon betalningsförmåga.
Tingsrätten valde ändå att granska styrelsens agerande. Domstolen till och med detaljgranskade beslutsunderlagen, eftersom tingsrätten konstaterat att det i svensk rätt inte finns några inskränkningar i fråga om vilka ageranden som kan prövas.
Vi menar att det ligger i en affärsverksamhets natur att man måste ta risker - i rimlig omfattning. Det kan till och med vara oaktsamt att inte göra det. Vi välkomnar möjligheten att granska styrelser och styrelsens risktagande så att alla parter - ägare, kunder, leverantörer och medarbetare - ska känna sig trygga. Men återigen: var går gränsen?
Räcker det inte att en styrelse anlitar advokater, revisorer och andra konsulter och agerar utifrån ett väldokumenterat beslutsunderlag? Bör det verkligen medföra skadeståndsskyldighet att fatta ett felaktigt affärsbeslut och göra en dålig affär? Är det rimligt att man ska behöva riskera att ur egen ficka betala för sitt försvar gentemot ett konkursbo som sen inte kan betala kostnaderna för detta om man i slutändan lyckas övertyga domstolen? Och om så är fallet; vem vågar sitta i en styrelse och ta svåra beslut, när en domstol i efterhand kan göra bedömningen att din handling kan leda till personligt skadeståndsansvar?
Så, vad hände med de före detta styrelseledamöterna: Tingsrätten konstaterade till slut att de inte varit oaktsamma i aktiebolagslagens mening. Och att de därför inte var skadeståndsskyldiga. Däremot höll tingsrätten inte med styrelseledamöterna i frågan om konkursförvaltarens ersättningsansvar. De ansåg att förvaltaren inte kunder lastas eftersom det är oklart vad som utgör oaktsamhet enligt aktiebolagslagen.
Av tingsrättens dom kan man dra slutsatsen att styrelseledamöter tills vidare får räkna med att affärsmässigheten i deras beslut i efterhand kan komma att granskas av domstol och att en konkursförvaltare kan föra en sådan talan utan risk för eget ansvar. Och att en osäkerhet fortfarande råder. Något som inte gynnar någon, allra minst näringslivet.
UTBILDNING
» Till utbildningarDNA som bevisning
Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Häktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.