Ny avhandling om fridkränkningsbrott
VERKTYG
Stockholms universitet uppger i ett pressmeddelande att Malou Andersson disputerar den 14 oktober med sin avhandling om grov friskränkning och grov kvinnofridskränkning.
Bestämmelsen om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning öppnar upp för en ny lagstiftningsteknik där det vid prövningen ska tas hänsyn till en bredare bild av verkligheten än vad som vanligtvis är fallet.
Förslaget att införa ett särskilt brott avseende våld i nära relationer grundade sig på forskningsresultat som visade att det i ett förhållande där övergrepp förekommit under en längre tid inte främst var de enskilda fysiska övergreppen i sig som karaktäriserade den utsatta personens situation, utan den psykiska kränkning och belastning den här typen av våld innebär, förklarar Malou Andersson i pressmeddelandet.
Bestämmelsen innehåller en brottskatalog över de brottstyper som kan utgöra grunden för grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. I avhandlingen konstateras att många av de gärningar som ansetts kunna utgöra ett inslag i en relation med våld, inte ingår i brottskatalogen. Exempel på sådana gärningar är förolämpning och de flesta typerna av psykisk misshandel. Flera faktorer kan påverka om de enskilda gärningar som gärningsmannen har begått ska bedömas som grov fridskränkning. Bland annat kan brottsrubriceringen påverka om bestämmelsen är tillämpbar, men också hur lång tid som det gått mellan gärningarna liksom hur begreppet närstående tolkas. Begreppet ”närstående”, så som det tillämpas i praxis, fokuserar på vissa familjekonstellationer, medan andra relationer inte nödvändigtvis anses omfattas av bestämmelsen.
Malou Andersson menar att även sådana typer av relationer där en person är i ett starkt beroendeförhållande till gärningsmannen skulle omfattas av bestämmelsen om bedömningen i stället för att utgå från familjekontexten tog sikte på den andres ”särskilda utsatthet”.
Den lagstiftning som förarbetena mynnade ut i fångar kanske inte riktigt vad beteendevetenskaperna beskriver som våld i nära relationer. Samtidigt handlar det i slutändan om att en straffbestämmelse måste utformas med en rimlig grad av bestämdhet och med hänsyn tagen till vad som går att utreda och försvara sig emot, säger Malou Andersson.
UTBILDNING
» Till utbildningarDNA som bevisning
Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Häktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.