
Bernitz med i upproret mot HD

VERKTYG
InfoTorg Juridik har allt sedan HD-avgörandena om dubbelbestraffningen förra våren följt underinstansernas trots mot landets högsta instans. Situationen torde knappast ha sin motsvarighet i modern tid. Haparanda tingsrätt underkänner helt HD:s resonemang och har begärt ett förhandsavgörande i EU-domstolen. Hovrätten för Västra Sverige har i ett avgörande avvisat ett åtal med stöd av Europakonventionen, helt emot HD:s majoritetslinje.
Tingsrätterna i Värmland, Stockholm, Solna, Göteborg och Varberg har utmanat HD och avvisat åtal rörande skattebrott.
Nu ställer sig också en av landets ledande Europarättsexperter – professor Ulf Bernitz vid Stockholms universitet – på upprorsmakarnas sida. Men lutar sig då i stället mot EU:s lagstiftning. I ett rättsutlåtande samband med en begäran om prövningstillstånd i Högsta domstolen underkänner han det svenska systemet i förhållande till EU:s rättighetsstadgar.
Motsvarar Europakonventionen
Han pekar på att artikel 50 i EU:s rättighetsstadgar innehåller ett ne bis in idem-förbud som nära motsvarar den artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 i Europakonventionen. Men det finns en avgörande skillnad som aktualiseras genom HD-avgörandena (NJA 2010 s. 168). Här valde nämligen HD:s majoritet att tillämpa svensk rätt och förena skatterätt med en dom för skattebrott för samma gärning under hänvisning till att det inte fanns ”klart stöd” för att ge Europakonventionen företräde. HD har, som Bernitz beskriver det, alltså inte tillerkänt Europakonventionen något tydligt företräde framför svensk nationell rätt. Rättighetsstadgan däremot ligger på samma rättsliga nivå som EU:s grundläggande fördrag. Detta slås uttryckligen fast i artikel 6.1 i EU-fördraget. Därmed ingår stadgan i EU:s primärrätt. ”Härav följer att stadgan är rättshierarkiskt överordnad svensk nationell lagstiftning och skall ges företräde vid oöverensstämmelse med svensk rätt. Det resonemang om krav på ”klart stöd”, något som i sak givit svensk rätt företräde, som förts av HD vid tillämpning av Europakonventionen kan alltså inte föras i förhållande till rättighetsstadgan” skriver Ulf Bernitz.
Professorns slutsats blir därmed att ne bis in idem-förbudet i artikel 50 ska ges företräde vid kollision med svenska nationella lagregler.
Ulf Bernitz lägger dessutom till att huvuddelen av det nu aktuella handelsbolagets verksamhet har varit inriktad på EU-marknaden med en tyngdpunkt på Storbritannien. De påförda skattetilläggen och domen för skattebrott avser alltså näringsverksamhet som huvudsakligen ägt rum på EU:s inre marknad och som därigenom direkt rör unionsrättens tillämpning. Rättighetsstadgans artikel 50 är alltså direkt tillämplig. Det strider därmed mot EU-rätten att döma mannen för skattebrott och påföra skattetillägg för samma gärning.
Ytterst svårmotiverad olikhet
Men Bernitz vill ändå inte begränsa rättighetsstadgans tillämpning enbart till handel inom EU. Enligt honom bör artikel 50 styra tillämpningen av svensk rätt också i situationer som ligger utanför unionsrätten såsom skattebrottsfall som rör inkomster av arbete och näringsverksamhet som enbart hänför sig till rent inhemska förhållanden. ”Vi skulle annars få en ytterst svårmotiverad olikhet i rättsläget” skriver han.
Till sist gör professorn den anmärkningen att även om andra domstolar har begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen i frågan (vilket Haparanda tingsrätt gjorde före jul) kan det bli aktuellt för HD att ställa fler och annorlunda formulerade frågor till EU-domstolen.
En som följt det växande upproret i landets domstolar är advokat Hans Sundberg på Advokatfirman Wagnsson. Han tillhör de jurister som arbetar både med skatterättsliga frågor och ekobrott. Det är det som fått honom att engagera sig. Han anser att den pågående utvecklingen är unik.
- Det är synnerligen ovanligt att våra domstolar öppet visar att man anser att HD gjort fel. Domstolarna är normalt sett väldigt lojala.
Hans Sundberg som uppger att många klienter hör av sig sedan de drabbats av det som de uppfattar som dubbelbestraffning tror inte att HD kommer att ändra sin praxis i frågan.
- Och om inte Europadomstolen eller EU-domstolen hinner före tror jag på en lagändring. Då skulle man dessutom slippa retroaktiviteten som skulle innebära resningsansökningar från tusentals dömda.

UTBILDNING
» Till utbildningarUppdatering av domar i Infotorg Juridik
Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.
Nya domarutnämningar
Regeringen har den 3 april utnämnt ett nytt justitieråd och tretton nya rådmän.
Hög rankning för Lund
Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.